Dagens Nyheter – 7 juli 1866, sida 2

och för att kuuna jaga vida omkring i skoger med bössan på ryggen, utan att behöfva traffe en enda mensklig varelse. Mellan Sabines och Trinidads källor på höj derua vid Red River, alltså nära Texas norre gräns, hade en amerikanare vid namn Jenkins nedsalt sig, byggt ett beqvämt hus och uppod lat omkring fyra acres land, som afkastade så mycket mais m. m. han för egen del behöfde Han bodde midt i skogen med sin hustru och två negrer, som han fört med sig, en gosse om femton och en flicka om aderton år, och huru litet han än omgicks med sina på flera mils afstånd boende grannar, ansågs han dock at alla, som kommo i beröring med honom, för en god och rättskaffens man, och de gladdes oändligt, när ban någon gåug helsade på dem. Jeukins, som var temligen framskriden i älder men änuu fortfarande rask och rörlig, mådde aldrig bättre än då hau jagat hela dagen i skogen med sina hundar, hvarvid jagten ofta förde honom så långt bort att han måste lägga sig någonstädes ute under natten och först följande morgon kom hem. Hau bade just varit ute på en sådan tur och vände nu åter. Solen stod högt på himlen och hans hustru började redan laga maten, då bon hörde hundarnes lifliga skall på afstånd; ty hennes gåbbe brukade alltid ha en utmärkt god aptit. Vanligtvis var han ytterst glad, när han galopperade hemåt, och lät höra ljudliga jagtrop, sä alt de hemmavarande kuude höra honom långt innan hans gamla bruna Pony blef synlig. (Forts)