Dagens Nyheter – 7 juli 1866, sida 1

tagsen fiende på väg till rikets bufvudstad, som nu icke är skyd dad af något anuvat än om vil stor del förstörd arme. Österrike måste finna sig i alt äfven göra någon uppoffring åt Preussen. Denna uppoitring skall förmodligen komma att bestå i Österrikes andel uti Schleswig och Holstein Men Napoleon har ganska tydligt, sit nyligen Nn offentliggjorda bret om den polis tiska stallningen i i Europa, förklarat, att han ke ömuar låta andra stater kopa åt sig något, att Prankrike oc in beskärda del. Och denna del är en laudströcka vid Mainfloden — cen liten bit visserligen, men som muchaller stora stenkol-falt, ovärderliga för Frankrise 1 fred och oumbärliga derest det en sväng rakar I krig med England, så att det ej keu bekemma stenkol derifrån. Om det nu blir fred, så synes det således vara sannolikt att vilkoren blifva: 2 att Österrike afstår Venetien åt Italien mot det att Italien öfvertager en del sf den österrikiska statens skuld; att Preussen får Holsteru och Schlesvig (kanhända med uudantag af nordligaste delen af sistnämude land); att Preussen derjemte ställer Sachsen eller åtminstone Hessen, Hannover och flera småstater i närmare beroeude af sig; samt att Frankrike kommer ett stycke närmare Rheufloden, såvida invånarne i den ifrågasatta landsträckan kring Saarbröch sjelfva gå in derpå. Och allt detta hade lika väl kunnat uppgöras utan krig, om icke konungamaktens fåfänga och hårdhjertenhet hade stått i vägen.