Dagens Nyheter – 5 juli 1866, sida 1

rade eller såg åt honom. Narkun Bolt märkte sådant högmod, fortfor hav: — Jag är htkommen, herre, efter eder fader kung Enks råd och med hans samtycke, för att anhålla det j — hvilket eder vä. torde höfvas — villen ivgå med mig en sådau karlig förening, som efter naturens lag bör fästa den ena menniskan vid den andra. Kungen såg förstulet på honom och ade: — Såsom en narr är du kommen till oss, huru du än må anses hemma hos dig. Vi kunna väl förstå att den välvilja, du af oss fordrar, är mat och dryck; och sädant hålla vi en och hvar tillhanda, som deraf är i behof och bedjer 088 derom. Gi till den som har matvaroruva om haud och tramstall din begäran till honom; men förskoua oss från slikt dumt prat. Ty jag häller mix tör god att vara din eller någon aunan mans tjenstehjon. B: vif dig genast utur detta rum och gå dit hvarest du och dina följeslagare kunna få tillfredsstalla eder hunger och törst; och låt mig och mina män vara i fred. Vi täla icke höra djua hånfulla ord. — Icke är det sannt, sade kung Rolf. att vi denua gång begära mat elter dryck af eder; ty sådaut hafva vi nog förut. Men eftersom vi veta och det är allom kunnigt att j ären kung Eriks dotter och iese haus son, vilja vi nu med höfliga ord framföra vårt äreude, som stödjer sig på eder faders samtycke, och begära eder ull hustru, vårt rike till styrk och våra baru, som af oss födas kuuna, till bistånd och fromma. Nar kuug Tho:borg hörde dessa kung Rolfs ord, blef ham så vred och ursiunig att ban