Dagens Nyheter – 5 juli 1866, sida 1

Pås ån ndet bekräftadt alt ölet är annan manx; och vi vilja det alltsammans med godt fog återtaga och låia det vara osagdt. Då vi uu bättre öfverväga våra ord, vilja vi, såsom saken fordrar, gifva eder vänligt svar. Kung Rolf märkte att kung Eriks sinne nu var forendradt; derfore börjate han sitt fileri igen, talande derom både artigt och väl. Och när han lyktade sitt tal, sade kung Enik: — På denna framställving vilja vi väl svara; ty det är visst, att oss kan ingen battre måg bjudas än j ären. Förmodligen hatven j försport att vår dotter icke är hos oss; utan vi hafva gifvit henne tredj-delen af vårt rike att regera öfver med kungligt välde. Hon hafver rikedomar och storförråder, hållande sitt hot såsom måuga andra konungar. Till henne hafva ock flere konungar och konungasöner friat, hvilka hon allesamman bortvisat med smädliga ord, och somliga hafver hon till oc) med illa tilltygat. Detta hennes beteende ogillas af oss. Vi tycka ej om att bon är så öfvermodig att ivgen djerfves kalla henne annorledes än med kouungs namn. Gör någou det, blir han ut: satt för hårdt straff. Om j uu viljen söka heune ull hustru, gifva vi vårt samtycke, ehvad denna sak må blifva uppgjord i godo eller genom väld. Deremot begara vi af eder fred för värt folk och rike, äfven om j skullen komma att fulifölja ert förehafvande med strid. Vi lofva dessises att icke lemna vår dotter uudsättniog, utan förhälla oss stilla, åt hvad häll äv krigslyckan lutar. Kung Rolf sade sig ej mera begära af honom, och de båda konuugarue iugingo slusemellan ett verkligt förbund, Derefier gjorde