Dagens Nyheter – 4 juli 1866, sida 1

dem emot. Deras namn voro kända vida omkriug, till följd af deras stora bedrifter och manliga bragder. Så är det sagdt om konung Rolf att han var ea mäkta stor och stark man och så tung ast lugen bäst förmådde bära honom en hel dag, utan att störta eller spräugas. D-rföre måste han som oftast ombyta hästar. Till utsecude var han mycket vacker, kraftfull och i allo välskapad. Han hade ett sköut, präktigt hår, stort avsigte, fagra och lifliga ögen. Han var bred olver axlarne och smal om midjan, såsom en väl växt man skall vara. Han vär också öfvermåttan vig och i alla idrotter och kouster skickligare än någon blaud hans samtida likar här i Norden; Af hvar man varh:n mycket aflåll n; han var klok och fö sig:ig, vis och förvänksam. Ockå blef ban t:digt känd både fjerran och vär för sin styrelses skull. Eu vår frågade hans broder Kettil, hvad han ville taga sig förse under somma-en. — Männe det icke vore rådlbgt, svarade han, att fara will Sverige och fria till kan Eriks dotter, som du tillförene hafver omtalt? — Underligt är ditt sinne, sade Kettil, att du straxt låtsas icke alls brf dig om eller gifva, akt på hvad som säges, ehuru det ligger dig i hågen, men många år sednare kommer du fram dermed, likasom vore det då nyss sagdt. Min mening är densamma nu som förr, men med denna sak går det icke an awt dröja länge. — Har du hört något om denna mö? frågade konungen.