Svelhusen i Tyskland. Af en amerikanare. (Slut fr. föreg. AZ) De säva aldrig ut silfver. De ha båda en väldig hög af Napoleon-dorer vid sin sida. Den ene af dem tyckes vara omkring sextio år gammal; han är låog och starkt byggd, har rödlätt hy och hvitt hår. Den andre är en liten svarthårig man med mörka ögon. Begge äro efter allt utseende dagliga gäster på stället. Tre guldmynt sättas ut första gången och vinner spelaren, fördubblas denna summa. Banken förlorar sex Napoleon-dorer. Kan icke detta anses vara nog? Eller vilja ej spelarne börja om igen med samma låga insats som förut? Ea af bröderne Lenoir, som står något afsides och icke tyckes göra något annat än språka om likgiltiga ämnen med eit par bekanta, kastar då och då förstulna blickar på spelbordet ech börjar bli vid däligt humör, ty banken har hittills haft otur. Men spelarne upphöra efterhand att vara försigtiga; åsynen af det myckna guldet lifvar deras mod. Den rödlätte herrn kastar. fram tio Napoleon-dorer på bordet; en annan tar af korten, och hela summan är förlorad. . Men låt oss nu betrakta denne unge österrikiske grefve och den engelske officer med yfviga polisonger som sitter vid hans sida. Den unge grefven härstammar från Irland. Man ser honom dagligen dricka vatten vid källorna; men ehuru han alltid synes vara glad och är RE.