Dagens Nyheter – 29 juni 1866, sida 1

mycket besökta badorten E—. Här I kasom i W— hade regeringen mot dryg betaluing på vissa år upplätitv rättigheten att hålla spelbus åt tre bröder Dessa bröder ansågos för att vara omätligt rika, men deras soliditet blef för någon tid sedan satt på ett svårt prof. Michael Apgelo Titmarsh meddelar em karakteristisk beskrifning härom i något a? de arbeten ban utgifvit. En gång, uär hufvudmannen för husct Lenoir vistades i Paris och hans yngre broder skötte affärerna, kom ett sällskap äfventyrare från Belgien, tillsammans eganrde ett kapital af tre huvdra tusen francs. . Dessa äfventyrare hade: hittat på en viss osviklig metod att spela rouge et-noir med framgång, och de angrepo på det djerfvaste sätt den Lenoirska banken, i det de satte sig ned; midt framför dess markörer och utmanade dem. I sitt öfvermod kallade de sig sjelfva Noirburgska kontrabanken. De hade sina egna markörer, lika väl som Lenoir; de hade sina guldhögar, de bade till och med ett särskildt sigill (koatrabankens sigill); och de begynte spela. Likasom fiendtliga armeer stå stilla unde väntan och betraktande, när tvenne jättar ut trädt ur deras leder, för att i envigeskam mäta sina krafter; likaså berättas att när kontrabankirerna ankommo och slogo sig ned framför Lenoirs markörer — guldhög mot guldhög, sedelbundt mot sedelbundt — upphörde alla andra att spela och beredde sig att åskåda den storartade strid som förestod. Icke van vid större operationer, telegraferade Lenoir den yngre till sin broder, som vistades i Paris, omtalade hvilken mägtig. fiende