franc, och att mötet, enär mårga fördelar skulle vinnas genom myntfoteus bes tämmande i guld, måtte uttala en förhoppning att den för de tre rikena gemeusamma myntenheten må blifva den nuvarande guldtraneen. Amtman Orla Lehnann dgaf v väl Hnaplisheten af en myntfot i guld, men ville ej att mötet skulle fatta någon resolution derom, länge man 1 Frankrike har både en guldoch siifvermyntfot. I följd deraf föreslog tal. att de skandinaviska länderna böra afvakta, aut den nuvarande dubbelheten i I ska mynisystemet upphör innan de kuuna ani autra talare hvarvid röstersom derså 3 det a behandla its refportot crannst? derna vid OO. och föreslogs att mötet måte vitala cn önuskan att den isvensk-danska postkonventionen eventuclt afslutade portonedsättningen mellan städerna vid Öresund, måälte så snarb som möjligt komma till verkställighet, i om ant den i samma konvention omförmälda utvexling al postanvisningar snart måtte infrras. Vidare fortsatte träde började dika vändigheten af en serskild te rikeun; I hvilket afs resolution, uttryckande öuskan att de i anledplog al den ivternationeHa Pariser-tel fkonventionen af 1853 pågående underhandlingarne om en serskild telegrafkonvention mellan de skandinaviska länderna måtto så fort som möj ligt leda till ytterligare nedsättning af telcgrafportot. Rörande frågan om en direkt telegrafförbindelse mellan de nordiska rikena och England uppstod en liflig diskussion, i aniedning hvaraf föreslogs alt mötet måtte uttala sig om den stora vigten af en sådan telegrafförbindelse, hvars jiktning bör bestämmas så att ändamålet snarast, villigast och säkrast vinnes, hvilket anI andra om ned den i föregående sammanoxen om nyttan och nödlegraf onveution de föreslogs eu emncan ses skola ske genom en linie Egersund—Peterhead. Tredje sektionen utsåg till ledamöter i det 2 uiskost, som skall förbereda frågan om skandinaviska industriutställningar: friherre K. Boude, häradshöfding Nordenfalk, doktor Sohlman, kammarherrarne Iversen och Gade, proprietär Bodtikorb, grosshanvdlar Melchior, docent Fredriksen och d:r Rames. fråga om lifsmedelstullarne hade man förenat sig om ett förslag till resolution, af innehåll att blott högst få artiklar böra draga tull och lifsmedel derifrän alldeles befrias, samt att regeringarne för detta ändamål böra nedsätta en komit art utarbeta förslag till ändringar i tulloch sjöfarts-författnipgar. M:d auleduivg af frågan om utsträckping till allmän regel af bestämmel:erua för kustfurten mellan Falsteba och Kullen förenade sig sektionen efter någon diskussion i den åsigt, att medsNvandet af fri kustfart för fremmande fartyg är fördelaktigt för hvarje land. Likaledes autogs ett förslag om uttalande deraf att skeppsumgälder böra erläggas endast efter den last, fartyget innehar; äfvensom att mötet mätte uttala sig för det engelska skeppsmätningssättets antagande i de skandinaviska lävderna. Inom jjorde sektionen uppstod en liflig diskussion rörande frågan om iubördes skydd mot eftertryck och ölversäitningar. Sektion beslöt slutligen euhiälligt framställa cn önskan Om ax gande i Sverige af en likadan lag, som blifvit i detta afseende genomförd i Danmark och Norge. — E:t af medicinalrådet Berg uppläs komittbetänkande angåeude likformighet i statitiska redogöred-er antogs. — Slutligen godkändes ett annat komivcbetänkande rörande när, ko s3 af språkoch m., förordande en uppmaide universitetslärararue till i detta afsocnde. mande I räitskritni historie ; nlug till v m. mått, mål och sens förslag om solutioner anande och graminnivigt antogs. rades af statsrådet Hellissen. ech Orla Lehmanns föroo Cl si som s David hb ns att hr Wulom guldfrancens antagande till at, och förklarades alltså vara ufoer NU ulCCRAaC lenbergs fe imnynienuhbet se ) beslnt. Rothe redogjorde för frågan om rna vid Öresund och a sektionens åsigter om önuskvärdketen af nedsäuande antogs, om den föreslagutionen avgående införande al postansamt om önskvärdheten deraf, att rörande nedsättui al det ;uternation la iclegrafportot snart mätte leda Hl en sådan nedsättning. AT tredje tionens förhandlir hann doeceuien Arnberg endast referera förslaget till resolutioner angående tullfrågorna, hvilket enusen måulan