den först: vaden var öfver, beslöto Å åtski Endast två ibland dem förklarade sig villiga alt följa herr Tremblaye. Rolf lemnade dem sedan uyekeln till guldtunnörnas förvarlagsraum och medan de der anställde den plundiing, som var dem medgifven, bega? hav sig sjelf upp vill det fyrkautiga tornet. od otrappean möte han Jakob, som äfven varit vittne till scenen i den underjordiska verkstaden. — Jag frå ar inte dig, om du följer med min vän, sade han, jag är fullt säker Gud vet, att herr chevaliern icke misstager sig! utropa e betieuten ; men eftersom vi lemna Frankrike om tre dagar, vill jag bedja berr chevaliern om eR sak... — Hvad för slag? i såller om tillåtelse att få vara borta i tjuguifyra timmar —Ilvart ämnar du re — Till Paris. — Vill du det mycket gerna? — Ack! ja, herr chevalier, mycket gerna! — Är det i hjortats angelägenheter du skall fara till den stora staden? frågade Rolf smäålccnde, Jakob svarade icke, hvadan Rolf tog för afgjordt att han gissat rätt. — Om jag tvekar att bevilja dig den tjensthet, hvarom du begär, är det derföre att jag fruktar det du blir igenkänd i Paris och utsatt för någon fara... — Åh! herr chevalier, jag skall vara förklädd ch beväpnad ända till tänderna. .: sa?