EAA Ar ARR rv Br RÅ Fn RÅA Aten då bästa bland sina hästar... Dessa leder du hit... — Jag går genast. — Huru lång tid behöfver du, för att uträtta detta ärende? — Om jag antager att jag först måste underhandla en god stund med hyrkasken och att stalldrängarne uträtta sina åligganden långsamt, torde eu timma åtgå innan jag är tillbaka. .— Godt. Klockan är nu en qvart öfver åtta. En qvart till tio går jag ned på gatan; laga då att du väntar ett stycke från porten. — Jag skall göra såsom herr chevaliern befaller. Jakob gick ut. Så snart Rolf blifvit ensam, klädde han om sig och förändrade sitt utseende fullkomligt. Han lät den mörka hyn, fårorna o. s. v. försvinna från sitt ansigte och bibehöll endast mustascherna. Den gammalmodiga uniformen ersattes af en j:gtdrägt utal svart sammet. En hvar som sett herr Tremblaye skulle ha känt igen honom under denna förklädnad, men det var redan mörkt och han hade för afsigt att i största hast aflägsna sig långt trån Paris, hvadan han just icke utsatte sig för någon fara genom att visa sig ute; för öfrigt ämnade han icke glömma sina pistoler hemma. Försedd med dessa äfvensom en mindre värja i stället för den oformligt stora han förut burit, begaf han sig ned utför trappan. Klockan var då nio. Midt på gatan ungefär tjugu steg från porten fick han se en karl och tvenne hästar. Han gick fram till dessa, men för att icke Jakob, som naturligtvis väntat sig få se sin husbonde uppträda i samma skepnad som förr, skulle taga honom för en annan, obehörig person,