Dagens Nyheter – 19 juni 1866, sida 2

göra med houom hvad man vill. Hau är lätt alt styra, van vid lydnad; han resonnerar väl ibland, men tar skal och sätter sig icke på tvären. Regementena äro organiserade. Bredvid si ceiliavarens arabiska figur ser man lombardens uordiska gestalt; bredvid piemontesarens orörliga ausigte strälar neapolitarens lättrörliga fyanomi, och deremeilan upptäcker man roioleas beslutsamima, utmanande drag; toskanareu slutligen, stilla och vehaglig, skiljer ig frun de anudra genom sitt ötverlagda sätt ull Vara. Österrikiska armcen, likaledes väl organiserad, fär I motsats till den italienska af olika S der bredvid italienaren, echern bredvid tyskeu, pulacken bredvid slovalen, ungraren bredvid kroateu.. Alla dessa neer, som icke älska och icke förstå hvarandra, ha hvarken samma böjelser och passioner eller samma two. Bloit ett ha de gemensamt: aren. do de österrikiska regementena fiunuer slänanar: slaven ska deremot blot en ringa vyaus i blodets vlandving; litet kolsyra mer eller mindre, litet större rörlighet i bjertat och hjernau hos den ene än hos deu andre Östersikiska armeen -umwanbålles genom disciplin, den italienska deremot genom lika börd och jewnvigt mellan olika krafter. Italienska armeen är lättrörlig, den österriniska solid. Naturen har bildat den italieuska liksom nästan alla andra europeiska arme den österrikiska är deremot formad al menniskohand. God eller dälig framdiifves italienska armen al själen, den österrikiska af reglemenie och kommando. Den förras ledaude princip är iustinkteu, ledd at en befallning, den setdnares åter befallningen som i sig innefattar instinkten. Österrikiska armön öfverträlfar följablligen den italivuska i en regelbuuden batalj som småningom utvecklar sig, den italieuska uar fderemot företrädet vid en stormnuiug, der let första auloppet nedslår ullt som finnes i VägEn.D olikhet mellan racer och typer, i de ita