Dagens Nyheter – 18 juni 1866, sida 1

BRN RR LANT HERnnnnnnnnnnTR RR LA RN FIER — Hvilken? — Ni skall ge mig ert hedersord på att ni icke har för afsigt a:t fly, och att ni före nattens inbrott återkommer till Palais-Royal med Johanna af Chambard. — Jag svär, svarade Rolf, vid min adelsmannaära (han lade tonvigt på de sista orden) att icke försöka en flykt, som i alla fall är omöjlig, och hvarpå jag ej det ringaste tänkt, samt att redan i afton infinna mig i PalaisRoyal, åtföljd af Johanna af Chambard! — Det är bra, sade regenten i det han drog på en klocksträng. Den svartklädde polistjenstemannen inträdde. — Herr Tremblaye är fri, sade Philip af Orleans till denne; ätergif honom hans värja. XX. Ett åskslag. Såvida vi icke alldeles misslyckats i vårt bemödande att göra läsaren förtrogen med chevalier Tremblayes karakter, torde det vara klart för en och hvar att tjufskytten Reger Rigauds son, ehuru han hade stora fel och svagheter, likväl icke kunde tillåta sig en låghet. Det synes oss vara nästan omöjligt att ens en enda af våra läsare kunnat tro Rolf i stånd till en så nedrig och föraktlig handling som att uppoffra sin högt älskade Johanna, sin ädla, sköna, milda drottning af Saba för tillfredsställandet at en försupen furstes orena begär. För öfrigt ha vi ju hört Rolf sjelf säga åt markisen af Thianges: fon