dessa sednare eller gevären, såsom mördareverktyg långt öfvertraffade al en ny amerikansk uppfinning. Den består i ett revolveryevär, euligt samma princip som Uolts pistoler, hvaraf fördelen är att ett visst autal skott kunna afskjutas efter hvarandra med samma sigtulug eller anläggning. Uppliunaren heter James Gale och är densamme som hittat på att göra krut icke explos från if. Upplinningen skiljer sig Colts deruti, att der den egentliga revolvern, eller det stycke som vrides omkriug på Colts pistoler, har sia plats är denua på geväret tom, så alt man först ser blott pipan, stocken och trycket, men i det tomma rummet inskjutes sedan -hvad uppfinnaren kullar the slide, en skifva som Innehåller ett visst antal af t. ex. 10 rör, svarande mot gevärets kaliber, hvart och ett laddadt med ett skott. Genom en enkel mekanism framskjutes ett sådant rör i sender framför pipan för hvarje dr på trycket, och ett skutt lossas. Svdau alla skotten äro lossäde, borttages sliden och en ny insättes. På detta vis har, vid försök inför en regeringskommission, visat sig att eu person ned samma gevär, men biträdd af flere personer som oupphörligt laddat sliderna, kuunat afskjuta 100 skott i minuten. Hvilken förfärlig verkan detta uva vapen måtte hafva är lätt att föreställa sig, äfven om man antager att blott hvart iionde skott träffar och dödar eller stympar en menniska. Ty 10 skott i minnten gör 600 i timmen, eller redar vid en batalj på två timmar 1,200. Silunda kan redan blott ett kompani på etthundra man, om hvart tionde skott träffar, på två timmar döda etthundratjugotusen fiender. Och detta vapen är dock redan en verklighet. ln sådan uppfinning bör kunna, nej den måste, göra en revolution i k väseudet. Osskligt vore att vederbörande härstädes, ville tagareda på denna uppfinning innan alltför stora beställniugar göras af andra gevär som sedan åter skola kasseras. För ytterligare underrättelse kan hänvisas till de flesta af Tjondons dagliga tidningar för den 30 och 31 Maj. Schweiziska poste och tele. ygrafviäsendet. Pöljande siffror visa hur postportots nedsättuing verkat till en ökad brefvexling: År 1850 befordrades litet öfver 15 millioner bref, är 1863 deremot öfver 37 millioner. År 1850 afsändes något öfver 10 milloner tidningar genom posten, är 1865 nära 23 millioner. År 1850 befordrades obetydligt öfver 2 millioner paketer, år 1865 nära 5 millioner. Är 1850 var de resaudes antal, som befordiades med postdiligenserna, omkring 500,000, år 1865 har detta antal vuxit till öfver 850,000. År 1862 började användas postremissvexlar. År 1865 afsändes 271,393 postremissvexlar till et värde af 16 !2 millioner francs, mot 2 millioner år 1862, 7 millioner år 1863 samt 11 millioner är 1864. — Ar 18635 afsändes i Schweitz 591,214 telegrammer som gifvit en mm nettoiukomst af 111,048 fraues och 77 centimer.