ett spelhus vid Saint-Honoregatan och kom der 1 tvist med en adelsman, som stod särdeles väl hos hertigen-regenten, nemligen herr grefve af Aubigny. En duell blef följden häraf och i denna duell sårades grefven mycket illa. Fjorton dagar eller tre veckor sednare fick fru Tremblaye eller — för att kalla henne med hennes enda och verkliga namn — Johanna af Chambard veta att chevaliern genom en skicklig man skaffat sig upplysningar angående signora Autonia Verdi. . — Aha! utropade Antonia, har chevaliern verkligen oroat sig för min skull? — Ja, min fru. — Har han låtit spionera på mig? — Ja. — Och dervid användt en skicklig man? — Ja, en utomordentligt skicklig. — Och hvem var denne man? Mathias Auber bugade sig vördnadsfullt och svarade derefter utan den ringaste förlägenhet: — Det var jag. — Godt, sade Antonia Verdi, i det hon ånyo sig i läppen; och hvad har ni haft att betia om mig för chevaliern? — Ab! högst obetydligt es Mathias Auber redogjorde med några få ord för imuchållet al den rapport han ingifvit till iLolt. Dedan återtog han sin läsning, som en stund Vulib Johanug al Chambard fick veta att chevaliern vm eu skicklig man skaffat sig upplysnin uvgåvnde signora Antonia Verdi. Hon intogs då al eu haftig svartajuka, smög sig hemifrda och begat sig till signorans bostad. Hvad svm der försiggick, vet siguoran redan, hvarfore det kär förbigås. albrulen: