es Afventyraren. Roman af förf. till Jean Vaubaron. (Farts. fr. föreg. If) Ptt gammalt slott, beläget ett par mil bort om Saint-Germain och kalladt det Förtrollad slottet ller Spökenas, slott tjenade till samfun dets verkstad. I detta. slotts underjprdiske källare funnos och finnas ännu alla möjliga mäterialier, kärl, maskiner och verktyger, :som begagnas vid smältning af metaller och mynt prägling. . — Jaså, ni påstår, frågade Antonia Verdi, att dessa materialier m. m. finnas qyvar ännu? — Ja, min fru. — Men då fortfar förmodligen också tillverkningen af det falska myntet? — Ja visst! — Hurn kan ni veta det så säkert? Mathias Auber bugade sig. — Jag har haft den äran, svarade han derefter, att någon tid vara medlem af det ifrågavarande falskmyntarbandet. Detta svar var fullt tillfredsställande. Antonia Verdi nöjde sig dermed; och bon kunde till och med ej afhålla sig ifrån att draga på munnen. Mathias Auber fortfor läsningen: DProttning Esmeralda var, efter hvad det vill synas, Synnerligen betagen i eheyaliern Tremblaye. Hon yppade för houom samfundets alla öfver detsamma. Härigenom förändrades chevalierns ställning betydligt. Han kunde nu för