Dagens Nyheter – 9 juni 1866, sida 3

Hvarjehanda Nyheter. Turturdiufvan. Flera parisertidningar berätta helt allvarsamt följande historia: Grefve de P..., som bor i Faubourg SaintGermain, hemförde för en månad sedan från sitt slott, der han hade vistats några dagar, en liten turturdufra, som han skänkte åt sin tioariga dotter. Barnet blef mycket förnöjdt öfver gåfvan, turturdufvan blef snart tam, m:lle de P... lemnade henne icke mer; hon tog henne med sig på promenaden; hon hade satt ett litet blått band om halsen på henne, detta band blef orsak till en förfärlig olycka. En dag lemnade m:lle de P... för ett ögonblick sin kammare för att besöka sin far, som arbetade i ett angränsande kabinett. Då hon återinträdde i sitt rum sökte hon sin högtälskade fågel, hon påträffade den slutligen . . . turturdufvan var död! Under det hon flög omkring i rummet hade bandet fastnat på en spik fågeln hängde upp sig; under det den sprattlade för att komma lös strypte den sig. Vi förmå ej beskrifva den scen som följde. Det är nog att säga att vid frukosttimman kom en piga för att söka m:lle de P... i hennes kammare, hon fann henne hängd på samma spik der turturdufvan hade funnit döden. M:lle de P...: hade afklippt en klocksträng för att hänga sig deri. Vi skola gerna slå vad om att denna turturdufva är en anka. Kärlekens blindbockar. Ett giftermål har nyligen firats i Syd-Carolina under temligen ovanliga omständigheter. Brudgummen var 28 år, bruden 55, presten 85 år. Vigseln föregicks af en enlevering, emedan slägtingarna till den intressanta bruden hade satt sig emot förbindelsen.