aMen, frågade direktören, kan ni tala ungerska,? aNej! lydde svaret. Nå, då ni icke förstår ungerska, så får ni förklara edra kouststycken på franska. aMen signore, om publiken icke förstår franska, så förstår den icke heller förklaringen och således icke heller mina konster. Men vi kunna alldeles icke tillåta er att tala tyska. Oh, signore, jag talar icke tyska; jag talar en bit frauska, en bit italienska, och en bit tyska om hvartannat. Det blir icke tyska utan rotvälska. Detta argument godkändes och den siuge trollkarlen tilläts att tala rotvälska, men icke tyska. I Pressburg satt Bosco en afton på värdshus set aSvanen och spisade i sällskap med några vänner och bekanta. Då inträdde en fattigt klädd man och erbjöd sig att roa sällskapet med taskspelarekonster. Man antog anbudet skrattande, och mannen visade sina kouster under ett lifligt ordsvall. Då han trodde sällskapets ironiska förvåning vara uppriktig, sade ban slutligen att han var elev af Bosco. Gästernas gapskratt kom honom att studsa, men Bosco trollade en anständig belöning i handen på honom och hviskade: cMen säg aldrig att jag är er läromästare, ty då komma vi båda i dåligt rykte. I Wien visade han en gåvg ett konststycke, hvarvid han flyttade ett lefvande marsvin in uti ett bröd. . aDet är inte svårt! utropade högt en ung åskådare. aAh? frågade Bosco. Hur går det till då? aMarsvinet bakas in i brödetv, svarade ynglingen, som var son till en rik fabrikant, och från denna stund erhöll tillnamnet: alord Marsvin. Att omöjliga saker tillskrifvas Bosco faller af sig sjelft. Såsom exempel härpå berättas följande: En gång uppmanades han i en privat salong att visa prof på sin konst. Bosco fattade en fogelbur, och lät, trots värdinnans protester, hennes deri befintliga kanariefogel flyga ut i trädgården. Derpå befallte han kammarjungfrun att hemta tillbaka fogeln ur en rosenbu ske. Men hvarken fogeln eller flickan kom tillbaka. Bosco skickade betjenten att hemta dem. Då icke heller han kom igen, gick han till fönstret, hvisslade ut i trädgården och — kanariefogeln kom in, hållande i ena foten betjenten och i den andra kammarjungfrun!!!