Dagens Nyheter – 6 juni 1866, sida 2

RO OO vag vv Mt Rätteg.och polisnyheter. Polismästaren Wallenberg har den 15 sistl. maj af Svea Hofrätt blifvit frikänd i målet mellan honom och litteratören Männich. Rådhusrätten hade, som bekant, dömt hr W. att böta 10 rdr för missfirmelse af motpart inför rätta samt att ersätta hr Miinnich enahanda belopp för dennes iuställelse vid domstolen. Det är denna dom som Hofrätten nu upphäft! — Rådhusrätten. Sedelförfalskaren Lindberg stod tillika med sedelutprånglarne Gulander och Ströberg i går inför rådhusrättens 5:te afdelning. Lindberg intördes först och fick redogöra för sina föregående lefnadsöden. Lindberg heter Wentzel Alexander Johansson Lindberg och föddes i Petersburg af svenska föräldrar den 7 Mars 1832. Han lärde sig der att litografiera, i hvilket yrke han arbetade tills han den 15 febrvari 1860 häktades för sedelförfalskuing. I häktet qvarhölls han till medio af oktober 1860, då han i brist af full bevisning blef frikänd och afsänd till Stockholm. Här satt han häktad till den 11 november 1863. Han anställdes då såsom informator uti främmande språk hos stadsfiskal Silfversparre, der han qvarstannade till den 1 maj 1864: Sedan dess har han arbetat hos flera litografer härstädes, tills han den 10 april detta år afreste till Göteborg. De i rätten förvarade verktygen, bestående af blyertspennor, cirklar, sticklar etc. igenkända han såsom sina och sade att han tappat dem då han afreste till Göteborg. Några falska sedlar hade han a drig haft i sina händer, ännu mindre tillverkat dylika. Ett bref, som äfven låg uti verktygs-paketet (det paket som innehöll verktygen, låg uti det funna sedelpaketet), erkände han sig hafva skrifvit. Ordföranden. Jaså det vill säledes säga att Lindberg har varit kär, ni har älskat en flicka, inte sannt? : Lindberg. Jag? nej visst inte, det der brefvet har jag skrifvit åt en annan person, en som jag inte nu kan komma ihåg. Ordf. Ja men det står ju edra initialer inunder; hör på skall Lindberg få höra, kanske han då kan påminna sig lite bättre till hvem han ämnat detta bref. Härpå upplästes hela brefvet, hvilket var skrifvet i poetisk stil, det började ungefär så här: Min ömt älskade flicka! Det är afton, solen har gått ned, alla stjernor tända sig igen och jag förmodar att sömnens genius tillslutit dina stjernor, jag menar dina vackra himmelska ögon. Men jag, jag sätter mig nu i stället vid skrifbordet för att skrifva till dig, grymma men ändå alltid tillbedda varelse. Dessutom var i brefvet måladt med flere färger ett fartyg och en engel etc. Härefter inkallades Gulander samt makarne Ströberg, men ingen igenkände Lindberg, ej heller kände han någon af dem. För flere vittnens hörande uppsköts målet till en annan dag. Sjolfangifvelse. Samma dag förekom ett mål emot grundläggaren Eric Ekblom, hvilken sjelf angifvit sig hafva förfalskat några reverser, som han begagnat för att få lån. Men sedan han häktades har en, skräddare vid namn Holmqvist angifvit honom för stöld af diverse guldnipper och kläder. Ekblom har erkänt, att dä han bodde hos Holmqvist hade han varit i förlägenhet om penningar och då tagit de nämnda sakerna, hvilka han belånt dels å assistansen, dels hos pantlånare. Ekblom som en längre tid varit intagen å lasarettet att vårdas för delirium, sade att han angifvit sig sjelf för om möjligt få komma på Långholmen. Rätten förklarade sig dock ej kunna döma Ekblom, förrän han blif-it af läkare undersökt