Dagens Nyheter – 31 maj 1866, sida 1

Äfventyraren. Roman af förf. till ;Jean Vaubaronm. (Forts. fr. föreg. AM) VIL Sankt Hubert. Rolf af Tremblaye började sin andra berättelse sålunda: Lävgsefter första våningeni slottet Tremblaye gwäckte sig ett galieri, hvari dagsljuset inströmmade genom femton eller sexton fönster, vettande åt en inre gård. Awvta å tio dörrar, som voro anbragta i den midt emot fönstret befintliga väggen, ledde till lika många kammare, ämnade att begagnas såsom sofrum åt de gäster, dem min ädle far Reginald Tremblayes hjertliga och angenäma umgänge lockade till slottet... . : Här gjorde Rolf ett afbrott i sitt tal, föratt iborttorka en tår, som han lyckats frampressa mur ena ögat, och som skulle bevisa huru djupt rörd han blef så ofta minnet af hans ädle far svaknade bos honom. Derefter fortfor han: Vid ena äudan af detta galleri, åt norra sidan, var min våniug belägen. Denna bestod af tre rum, hvars väggar voro från golf till tak beklädda med tapisserier, framställande forntida personer och händelser. I hvart och ett alt dussa tre rum fanus en säng af ek med vridna pelare, enligt modet på 1500 talet. Jag minnes icke längre tilibaka än till den tid då jag var tio å elfva år gammal. Jag