Dagens Nyheter – 30 maj 1866, sida 1

Afventyraren. REorhan af förf. till ,Jean Väubaronm, (Forts. fr. föreg. AF) Piidsen af Bouillon rörde sig icke ur stället. En outsäglig förskräckelse fastnäglade honom der han stod, och hans förlamade bet vägrade nästan att bära honom. Voisin märkte huru illa det stod till med honom. — Nådig hetre, sade hon, omm ni vill afstå från företaget, är det ännu tid dertill. — Man skall icke säga om mig, stammade kardinalen, att jag saknat mod att utföra en föresats .. . Framåt! Han gjorde edt ytterlig kraftansträngning, och stödd mot sin följeslagare kaptenens arm, giek han efter Voisin med osäkra steg. Trollqvinnan skyndade belt beslutsamt utför den spiraltrappa, som förde till de underjordiska hvalfven, och snart voro alla de personer, hvilka skulle bevittna den fasaväckande besvärjelseakten, samlade kring Turennes graf. Midt framoför monumentet befann sig ett litet altare af sten. På vissa tider af året brukade messör läsas för den store hjeltens själafrid. Några stolar voro framsatta för de fromma menniskor, som ville närvara vid mössorna. Voisin gaf tecken åt negern att han skulle flytta fram en af stolaröe åt kardinaleh. y Hats eminens sjönk ned på den simpla trädstolen, och det var hög tid, ty Hais räddsla och bäfvan hade nått en sådan grad att han till hälften förlorat sansen,