ringen under det nya statsskioket anser sig behöfva detta medel. D:r Rundgren tog ånyo till ordet och underrättade att saken redan fallit i två stånd med stor pluralitet och vederlade derefter med skarp ironi åtskilliga af de föregående talarnes föredrag. Biskop Sundberg, d:r Ternström och kyrkoh. Otterström yrkade bifall. D:r Ternström hade åtminstone den förtjensten att meddela något splitter nytt; det är ingenting ovanligt att regeringarne ha egna organer, sade han, den engelska t. ex. har Times ...! Voteringen försiggick i fullt mörker och utföll med 23 röster for bifall och 23 för afslag. Förseglade sedeln bröts och innehöll ett ja. I bondeståndet uppstod också en Niflig diskussion om saken. Icke så, som skulle någon meningsskiljaktighet angående lämpligheten af denna utdelning hafva uppstått, ty samtlige talarne undanbådo sig den kungliga presenten, och de skäl som härför framdrogos voro hufvudsakligen att alla exklusiva privilegier. som hindra den fria konkurrensen, äro tidsvidriga, samt att folket redan hunnit dea moguad att det kunde bedöma hvad som vore nyttigt att inhemta eller icke, utan att likt skolgossar behöfva sättas i händerna vissa bestämda lexor. En talare omnämnde att man i utskottet, bland andra skäl för tidningsutdelningen, anfört att som Posttidningen vore så tråkig att man icke ville prenumerera på den utan att dertill vara nödd och tvungen borde man hoppas av då folket erböll den för intet de åtminstone vågon gång skulle titta i den. Det behöfves knappt tilläggas att utskottsförslaget enhälligt förkastades. Derefter biföllos utan diskussion lagutskottets betänkanden JM 55, 56 och 57, konstitutionsutskottets mem. M 16 samt statsutskottets betänkanden M 196 och 109—114. DBorgarståndet, som till onsdagen uppskjutit frågan om Posttiduingen, biföll lagutskottets betänkanden n:o 51—55 och sammansatta lagekonomiutskottets utlåtauden n:o 12, 14 15, hvaremot n:o 13 blef återremitteradt för att få några redaktionsförändriugar. — Bondeståndets nbiudning angående Frövi—Falu-banan blef afslagen. —