— Det är bra, sade denug seduvare, om uni har guld att ge mig, skall jag icke fråga på hv d sätt ni ätkommit det... Tala nu, hvad vill ni mig — Jag vill till en början 82 ett bevis på att er lärduvm är verklig... — Säg mig, hvem jag är, och jag skall finna mig tilifredsställd. Er hand... — Här ör den. Spågvingan få ade den hand, främlingen räckte henne, och undersökte den länge och noggrannt. Härunder frammanade kon i tankarue en af de andar, som Belzebub ställt till hennes förfogande Auden infann sig i osynlig måtto. Ilon frågade honom och han svarade. Voisin släppte den hand, I hon hållit mellan sioa. å frågade den besökande. Nåväl, geumälde Voisin, Emanuel Theodose af la Tour, prins af Bouillon, kardinal af Auvergae, befall och er tjenarinna lyder! Kardinalen spratt till han tog ett steg tillbaka och blekuade. Ö fyernaturliga saker väcka alltid förvåning och rörelse, äfven när man kommit för att söka dem. — Ers nåd, sade Voisiu med en viss ironi i tonen, har jag på något sätt förskräckt er? — Nei, syarade han, men jag ser att nijust är den jag behöfver för utförandet af det stora företag jag har i sinnet. — I sådant fall och eftersom ni nu hyser förtroende för mig, å omtala hvad som fört er hit... — Kaa ni iek: gissa det?