Dagens Nyheter – 28 maj 1866, sida 1

ES AR SE ML jerad beskrifning öfver Antonias underverk, är det inte så, frågade Philip. — Jo, ers höghet. — Nåväl, jag skall ge er alla de upplysningar ni kan önska, och jag tror att när ni hört mig, skall ni frivilligt erkänna att Antonia Verdi icke allenast kan rivalisera med er utan till och med att hon är en mästare i förhållande till er... — Jag erkänner det redan, eftersom ers kungl. höghet, som icke gerna kan misstaga sig, hyser den åsigten, sade Rolf. — Nej, nej! i allt hvad som rörer vetenskapen är en prins af blodet, vore han än, såsom jag, Frankrikes regent, ja till och med om han vore dess konung, icke mera ofelbar än någon af landets undersåter... Hör mig först och fäll sedan ert omdöme... Rolf gjorde ånyo en bugning. IV. Voisin. Philip af Orleans berättade väl — han visste det sjelf — och tyckte derföre mycket om att berätta. Han började nu en lång historia, som vi ej bry oss om att här intaga, emedan läsaren i den del af denna roman, som kallag Rolf och Johanna, redan hört markis Thianges omtala ungefär samma saker för vår hjelte. När regenten slutat, vände han sig till Rolf och frågade: — Nåväl, hvad säger ni om allt detta?