Nea Minneslista för jordbrukare i Juni 1866. (Ur Skaraborgs lins Hushållningssällskaps Tidning. Såningen och skötseln afrotfruktsfälten fortsättes med all kraft. Rensning och gallring böra icke uppskjutas. Radrensaren sättes I gång så snart d.: hörjar lysa grönt 1 fårorna. Om ogräset blir långt hindras radrensaren, arbetet blir dåligt gjordt och en mängd ogräsfrö mognar och orenar fälten. Mur kan icke egua för mycken omsorg åt dessa arbeten Endast omsorgsfullt skötta rotfält betala arbete oc kostnad, som deråt enas. Vi fästa deremot upp. märksamheten på vigten af utt g nom rotfruktsod. Ling bereda ett saftigt och godt vinterfoder. Våra långa vintrar tvinga oss att använda mer än gräs bete till frambringande af ladugårdsprodukter. Et: godt saftigt vinterioder måste derföre beredas. och vid betraxtande af de olika vexter, som härtill äro tjenliga, fästes uppmärksamheten ovilkorligt på rotvexterna. Bland dessa användes i England töreträdesvis rotabaggen, i Frankrike betan och i Tyskland betan och potatisen. Englands fuktisa klimat törklarvar lätteligen orsaken ull attrotabaggen och roivan der vunnit insteg. Erfarenheten vis :r att dessa vexter triivas 1 vars land och gisva troligen fullt jemförliga skördar, om vår jord kommer i lika godt skeck, och om deråt egnas lika skicklighet och omtanka som i England. Betan ör äfven en ypperlig mat, uassar bättre för styfvure jord men behötver en längre vexttid.: Potatisen är för väl känd att b höfva förordas och torde, sedan en fri bränvinsbränning blir til åten, åter intaga den plats som den förtjenar. Utom dessa fodervexte: finnes en stor myckenhetsåsom morötter, kålrabti, foderkal m. m. Kälrabbin har i synnerhet tillvunnit sig uppmärksamhet och torde vara i hög grad förtjent deraf. Vi uppmana till försök med a!la. Framgången beror på jordens och klimatets veskaffenhe, på jordbrukaren sjelf m. m. Hufvudsaken är, att rotvexter odlas. De äro nästan nödvändiga för ett förnuftigt och lönande jordbruk. Korna släppas ut på bete, så snart de få munnen full; att gifva dem dåligt bete är icke ändamålsenligt. Till sådant bete passa fåren eller ungkreatturen. Kalfvarne böra släppas ut på vårbete och samtidigt erhålla oljekakor, ärtmjöl m. m. Om de äro af godt slag betala de fodret. Kalfv.r efter dåliga kor böra icke uppfödas. Den kostnad, som användes på unskaffandet af en bättre kalf, betalar sig snart. Lägg endast på stutar efter storvexta kor! gif dem riktig föda i början! Att gifva riklig fodring åt en kalf af mindre slag är icke på långt