Dagens Nyheter – 24 maj 1866, sida 2

— Men om är, svarade den unga qvinnan, hvarför sysselsätter du dig med henne? -— Vill du att jag skall säga dig det? — Jag fordrar det inte; men jag ber derom. — Nåväl, svarade herr Tremblaye, jag har allt skäl ait antaga, det Antonia Verdi tillkör regeutens hemliga polis, och som denna polis spanar efter mig med auledning af den konspiration, hvarom jag redan talat vid dig, ligger det i mitt intresse att erhålla så noggranna upplysningar som möjligt om Antonia. Denna förklaring var just icke särdeles tillfredsställande. Meu Johanna begärde icke bätre än att bli öfvertygad, och hou kände förtroendet och på samma gång gladjen upp spira 1 sin själ. Allt var glömdt, och de unga makarne eforo äter en oblandad sällbet. Pp Några dagar förlöto. Rolf, som blifvit ännu kärare I sin hustru geuom den händelse vi nu berättat, glömde markisen af Thianges, regenten, falskmyntarne i det förtrollade slottet, ja till och med Anonia Verdi och hennes audebesväriningar; med ett ord, han glömde allt för av lefva 1 frid och ro hos sin högt älskade Johanna, som för honom var mera än hela den öfriga verlden. Huru länge skulle denna ljufva overksamhet, denna frivilliga och angenäma fångenskap ha varat, så vida iugenting iuträfiat, som hustigt gjort slut derpå? Detta är en fråga som vi ej kunna besvara. Vi tro oss några gåvger förut under loppet af denna berättelse ha nämnt avt herr Trewblaye hade flera olika bostäder i Paris, förhyr