Dagens Nyheter – 18 maj 1866, sida 2

ej någon invändning, sade ej ens Belladonna farväl, utan gick som en pultron utför trappan. Då min hand vidrörde dörrlåset, fattade jag mod och sade: -— Min herre, ni har misshandlat mig; det kan jag glömma. Misshandla likväl ej er dotter eller straffa henna ej för ett fel, som, om ni låtit mig förklara saken, ieke har blifvit begånget. Jag, min herre — jag, Noble Sydale — — Hurn hette ni? frågade den gamle, i det tonen I hans röst undergick en hastig förjindring. — Noble fydale. Ni yet att jag är främling, men ni torde ej veta att jag är amerikanare och gentleman: j — Btanna -stanna ett ögonhlick, min herre. Jag har ett ord att säga tr Härvid framtog han en stor plånbok och letade ibland en bundt bref. Ni är amerikanare, säger ni; hvarest i Förenta Staterna är ni född? — I Newyork. — Har ni en onkel som bor der? — Ja — mr Jakob Starr. Har han skrifvit till mig? Mitt hjerta var nära att hoppa upp i halsgropen, då jag såg honom gräfva i den tjocka plånboken. — Ja, sade han, här tr det. Mr Noble Sydale, er onkel har ej skrifvit till er, utan hans advokat har korresponderat merd mig. Det smärtar mig att meddela er det er onkel är död. Må det emellertid lindra er sorg, att han testamenterat er en summa af 80,00) dollars, hvarutaf en betydlig del innestår hos mig. Ni kan, mr Sydale, lyfta beloppet när helst ni behagar.