Dagens Nyheter – 18 maj 1866, sida 1

AMS ———————— — 99 man med blott en stöfvel måste, så ur moralisk som fysisk synpunkt — halta! Jag måste bekänna att, vid ljudet af faderns steg, mitt mod ville rusa ned i — jag hade så när sagt — stöflorna; men då jag hade endast en, så får jag noja mig med i min stöfvels. Den stackars Belladonna blef hvitare än jasminblommorna i fönstret och kastade väntande blickar omkring rummet, som om hon hoppats att väggarne någonstädes skulle öppna sig och — som det plägar gå i sagorna — benäget innesluta mr Noble Sydale i en kristallgrotta, som fick gömma honom, tills han åter inkallades. Då hvarken något sådant magiskt svar gafs på Belladonnas bönfallande blick, ej; heller någon garderob fauns i rummet, återstod mig ej annat än att rusa till det djupa fönstret och fälla ned de tunga gardinerna, hvarvid rummet insveptes i en djup skymning. Ogonblicket derpå öppnades dörren och en reslig gråhårsman med genomträngande ögon inträdde, i det han utropade: — Hvarför har du gjort rummet så mörkt, Belladonna? man ser ju ingenting, barn. Då jag hörde steg närma sig gardinerna, skulle jag gerna, för att i detta ögonblick äga en stöfvel, uppoffrat tio år af mitt lif. — Ack! pappa, pappa! utropade den stackårs Belladonna ifrigt, låt gardinerna varal Mina ögon åro så svaga, att jag ej kan fördraga ljuset. — Det måste hafva händt på sednare tiden, min älskling. Sedan du blef född, har jag ai drig kunnat märka något fel på dina ögon. Kom till fönstret och låt mig se. Har du ondt