Dagens Nyheter – 17 maj 1866, sida 1

Belladonna. Öfversättning. Hvad ser ni så uppmärksamt på, min vän? Edra ögon irra oupphörligt omkring rummet. Ni betraktar hvarje föremål med en halft belåten, halft sorgsen uppsyn. Hvad fattas er? Aha! nu ser ni på min hustru. Ja, jag delar fullkomligt er tanke; hon är verkligen vacker. Det är gudomligt att sej lampskenet falla på hennes i en ram af svarta lockar infattade ansigte. Det är ett nöje att se huru snabbt hennes små hvita fingrar röra sig, der hon nu sitter och broderar på den smånäpna mössan: Röken ifrån teköket ringlar sig upp mot taket och stenkolsbrasan kastar ett rödt, darrande skimmer öfver silfverskedarne och teservisen. Du, min gamle vän, slå dig ned i en ländstol på beqvämligaste sätt vid ena sidan af brasan och rök en cigarr, hvilket min hustru, med afseende på vår gamla vänskap, visst icke misstycker. Jag vill sätta mig på andra sidan och genomögna sista delen af Ispalatset. Då du kom, hade jag just nyss vändt mig ifrån Lady Dedlocks sorgliga slut till den inbjudande tafla som nu tjusar mitt öga, och då min blick faller på denna intagande och sköna gestalt, som sitter derborta vid bordet och arbetar så stilla och då och då skickar en kärleksstrålande blick hitåt, så tackar jag Gud af fullaste hjerta för min sällhet. Jag var lycklig, sade ni, då jag fann henne. Javäl, derom är visst ej fråga. Om ej er mun