sydda kläderna och fick sin betalning. På hemväs gen möter han en af sina bästa vänner, som var stadd på resande fot, och hvad. var naturligare än att de begge vännerna skulle dricka ett glas tillsammans. De besökte af sådan anledning en källare i närheten af bangården på söder. Men det stannade icke vid ett glas — det blef flera, och vår skräddare som hela veckan sutit inne, sytt och druckit vatten — blef af de starka dryckerna så rusig att vännen icke tordes lemna honom på egen hand. Hvad var att göra? — Skräddaren hade sagt att det nog skulle vara roligt att följa vännen ett stycke på väg, bara han vågade fara på jernväg. — Tiden för bantågets afgång var inne. Den nyktrare vännen beslöt derföre att taga skräddaren med till Södertelje. Biljetten köptes, och den ene praktiserade den andre in i en kupe. Skräddaren somnade snart och blef icke riktigt vaken förrän i söndags morgon, då han icke kunde begripa hvar han befann sig och trodde aldraminst att det var i Södertelje. Han hade icke ringast minne qvar af hvad som passerat dagen förut -— och sitter ännu på sitt bord och funderar huru allt har gått till med resan. Nytt skepp. Onsdagen den 2 dennes, kl. 12 på dagen, gick af stapeln på varfvet i Hudiksvall ett af skeppsbyggmästaren J. H. Fougt bygdt kopparfast skepp om 300 svåra läster och erhöll namnet John Ericsson. Rederiet har i förl. mars månad skrifvit till kapten John Ericsson i Amerika och anhållit att få gifva hans namn åt det då på stapeln stående fartyget samt mottogo nyligen svar från honom, hvilket lyder sålunda: Newyork den 13 april 1866. Till svar på edert artiga bref af den 14 mars får jag säga, att om ni skulle för godt finna gifva edert nya skepp namnet John Ericsson, så kommer jag betrakta detta såsom ett bevis på, att de till någon del gagneliga resultat af mina arbeten och s räfvanden i utlandet icke undfallit mina landsmän. Måtte edert skepp blifva en heder för nationen, alltid göra lyckliga resor och städse befrämja edert intresse. Tecknar med största högaktning J, Ericsson. Ahlafors bomuellsspinneri i Elfsborgs län har af grossh. A. H. Evers i Göteborg blifvit försåldt till ett aktiebolag för en summa af 500,000 rdr rmt. Enligt den uppgjorda och af K. M:t stadfästade bolagsordning och reglemente kallar sig bolaget Ahlafors spinneri-aktiebolag. Bolaget har sitt kontor i Göteborg. Mekaniska anlag. Det är en allmänt erkänd sanning, att vår svenske bonde eger ett utmärkt, praktiskt förstånd, hvarjemte han har medfödda anlag för slöjd och mekanik. Detta påstås gälla företrädesvis om smålänningar och de i skogsbygden boende, emedan de ifrån barndomen vänja sig vid att slöjda och förfärdiga hvarjehanda träarbeten, för hvilket arbete de allt mer och mer få lust, tills slutligen det går derhän, att de på egen hand uttänka och utföra något sjelfständigt ar bete; men äfven på slättbygden uppstå sådana naturliga snillen, hvilka utveckla en sinnrikhet, en smak och en konstnärlighet, som berättiga dem att erhålla allmän aktning och förtroende. Hemmansegaren Johannes Nilsson Fagerberg, hemma i Börstorp af Fredsbergs församling i Westergötland har på egen hand förfärdigat ett litet orgelverk, hvars förträfflighet mycket berömmes af i ämnet sakkunniga personer. Försedd med en bälg samt väl konstrueradt, frambringar verket rena och klara toner och kan användas vid kyrkosången i en mindre kyrka eller i en större skola. Johannes Fagerberg, en varm vän af folkskolan, lärer ha erbjudit det till Björkängs folkskola till ledning för sången derstädes, hvilket anbud emottagits med tacksamhet. Då det nu upplyses om, att Fagerberg genom arbete och flit förvärfvat sig denna obestridligt erkända skicklighet, ehuru han aldrig lärt till orgelbyggare,, måste man medgifva, att han icke besitter ringa förmåga. : Första maj firades i Luleå enlig: gammal plägsed med såkallad medborgarsexa. Afven ett litet slädparti — märken noga, I söderns barn! — ett slädparti illustrerade dagen. Och likafullt sjöngs här: Våren är kommen! Björnjagt. Fyra björnar fälldes häromdagen i Öfver-Kalix. Det påstås, att man derstädes observerat elgar. Nedbrunna hyttor. Hjulsjö södra hytta i Hjulsjö socken, tillhörig grefve H. S. Mörner på Stjernfors och Petersfors bruksegare, nedbrann natten till den 28 nästlidne april. Elden uppkom på det sätt, att hettan från nyss utslaget jern antände brädväggen till blåsmaschinshuset i råststugan. Krossoch kolhus jemte öfriga till hyttan hörande byggnader räddades. Hyttan, gammal och afsedd att ombyggas under innevarande eller nästkommande år, var brandförsäkrad i länets brandstodsbolag för 7,500 rdr rmt. — Westgöthytte hytta i Nora socken, tillhörig ett bolag, uppbygd 1335, brandförsäkrad i länets brandstodsbolag för 22,000 rdr, nedbrann natten till den 5 maj. Huru elden u pkommit, är ännu outredt, Nattvardsskandalen i Wiby. I höstas omtalade vi, hurusom den kristligt sinnade komminister Mäntzing i Wiby varit okristlig nog att vid nattvardsgång i Wiby kyrka den 15 oktober 1865 förbigå en af de vid altaret knäböjande, en fattig torpare J. O. Jonsson på Tycke egor, utan att gifva honom nattvarden. . H