Dagens Nyheter – 7 maj 1866, sida 3

Article Image
; strand och t. f. ingeniören Abergh, hemta vi nedanstående artikel, hvilken tyckes ock vara , förtjent af en allmännare uppmärksamhet. I Om fåltmått. on De mått som förekomma vid fältmätnir.g behöfva ej jemföras med andra slags längdeller ytmått, och det är derföre ej alldeles nödvändigt, att fältmåttet behöfver ingå i samma system som örrigt mått. Det är förmodligen lika mycket af denna orsak som för att undvika kostnaderna af nya landsvägsmätningar som man vid revisionen at vårt måttsystem bibehöll milen till 36,000 fot, ehuru all öfrig måttindelning är decimalisk. Att stadgan om mått och vigt ej dervid nämner något om qvadratmilen, kan väl ej antagas såsom något förbud att begagna densamma, eftersom längdmilen är bibehållen. Förmodligen är det ock i följd af fältmåttsystemets oberoende af det öfriga måttsystemet som man ännu, så vidt tillåtet eller fördraget är, fortfarande begagnar det gamla tunnI landet som ytmått i stället för qvadratrefven, hvilken egentligen efter bokstafven är den största tilllåtna måttenheten. I geografiska uppgifter begagna vi ännu i skolorna s. k. geogratiska eller tyska mil, hvilka äfven kallas sjömil. Samma förhållande är äfven i andra länder, och hvad som bäst bevisar fältmåttets oberoende af öfriga mått, är exemplet från Frankrike, der trots det mest conseqvent genomförda decimalsystem man ännu bibehåller en lieue (!2 af eqvatorsgraden) eller 4444,444 och en lieue marin H005,555 meter. Å I Preussen begagnas 12-delningssystem, men vid fältmätning deremot 10-delningssystem för längdmått. Ytmåttet deremot är en Morgen — 180 Qvadrat-ruthen. I Österrike är samma förhållande, men ytmåttet en Joch är 1600 Qvadratklafter. . Såsom fältmått är vår nuvarande qvadrvatref ej lämplig, ty den är alldeles för liten, synnerligast för ett land med så stora vidder, att ytuppgifterna blifva för tankeåskådningen ofattligt stora. För jemförelse skull utföra vi här de mer kinda utländska fältmåtten. sv. qv.-ref. 1 hektar (fransk) — 11,34427 (sid. -100 meter). 1 acre (engelsk) ,, 4,590674 (, , 53614 meter). 1 morgen (preus.),, 2,39645 (, , IV,471 meter). 1 joch (österrik.) ,, 6,529438 (, , .8067 meter). 1 tunnl. (svenskt) ,, 5,6 (s 10,2596 meter). 1 qv.-ref (svensk),, 1 ( 29,6901 meter). Af denna jemiörelse se vi, att vårt gan:la tunnland kan betraktas som ett medium en:ellan de olika ländernas fältytmått, men är ej fullt hälften af Frankrikes och äfven mindre än Österrikes, ehuru hos oss i allmänhet, åtminstone i skogstrakterna, mycket större ytuppgifter förekomma. Hvar och en, som haft sysselsättning med eller erfarenhet af fältytuppgifter, måste medgifva, att qvadratrefven såsom enhet är alldeles för liten och utgör ett hinder för nya måttsystemets tillämplighet i statistik och ekonomi. Lättast och bäst torde saken vara hjelpt med att såsom ett större mått taga 10 qvadratref och gifva detta mått ett svenskt namn t. ex. ruta, rutland. Ett sådant fältmått vore icke allenast enligt med vårt allmänna måttsystem utan äfven i och för sig ganska lämpligt. Vid ungefärliga öfverslagseller slumpberäkningar kan det anses såsom ett dubbeltunnland, eller två gamla tunnland — 11,2 qvadratref, och äfven såsom en fransk hektar — 11,34 qvadratref. De två sista giffertalen, som visa, att två tunnland äro så nära öfverensstämmande med den franska hektaren, att vid dessa ytors qvadratiska konstruerande i tomtskalan skillnaden blifver föga märkbar, förete en så märkvärdig öfverensstämmelse, att den leder tanken på ett förslag om franska metersystemets införande vid fältmätning, helst förut blifvit visadt, att fältmätningsuppgifter ej komma i beröring med andra måttuppgifter. Ännu mer intresse vinner ett sådant förslag genom en annan lika märkbar öfverensstämmelse ger om slumpens lek emellan den ännu bibehållna svenska milen och den nya franska milen eller myriametern, hvilken (10,000 meter) är — 0,96559 svenska mil eller 33,681,256 svenska fot. En länvd af två meter eller 6,7362512 fot skulle bilda en lämplig famnstake, och en meter eller 3,3681256 fot är ett långt steg eller längden af en käpp. En längd af 20 meter eller 10 famnstakar — 67,362512 fot skulle bilda en lämplig landtmätarkedja, och fem sådana kedjor bildade den qvadratiska sidan af hektaren, samt 500 längder myriametern eller den nya milen. Vi hafva förut offentligt anmärkt dessa öfverensstämmelser och anföra dem ännu en gång såsom det lättaste medel att genom metersystemets införande vid fältmätningen göra allmogen bekant med detsamma, utan att rubba andra måttförhållanden. Tidpunkten är gynnande, emedan allmänheten ännu ej är förtrogen med vårt nya fältmått och måste bättre fatta det med gamla systemet mer enliga metersystemet. En lämpligare och mindre störande förberedelse till metersystemets slutliga införande torde svårligen finnas. FT Me oo HF om ÅA

7 maj 1866, sida 3

Thumbnail