böjnivg på hufvudet; god dag, min käre herr DPurand, god dag... I detsamma upplyftade fröken Arthemise al Sainte-Auille sitt flor och smålog så gout åt sidenvarubandl!anden. Denne blet alldeles bländad, när hen fick se den unga flickans strålande ansigte. Aldrig i verlden hade han skådat någontiog så skönt och så förföriskt som dessa finbi!dadeanlet:drag, dennafskära hy, dessa stora, svarta ögon. Hvad evkelru grefvinnan angår, fann han henno i högsta grad ståtlig och majestäti-k, och bland fårorna i hennes ansigte upptäckte kan utan svårighet spår efter denna utomordentliga. skönhet, hvaraf den store konung Luvig XIV en gång låtit sig bedåras. (Forts. Svalan, som enl. L. T. sågs i Lands krona d. 14 April visade sig vid Torup d. 19, således tidigare än man förut sett svalor i Skåne. Ar 1821 kom svalan till medlersta Skåne den 22 April. Detta var det tidigaste som svalan visat sig der utom i år, så ligt traditionen sträcker sig tillbaka. Det vauliva är att svar lan auländer de forsta dogarne at moj, någongång i slutet af april, men detta endast under milda vårar. Svalorna flytta vanligen bort vid eller efier medlet af scpiember, då man ser dem flocktals samlade vil kusten, ofta i stora skaror hvilande på vassen vid slottsgrafvarne, för att vid passande tilfille draga dädan, ty som hekant är, fara flyttfåslarna vanligen öfver: vid en ludiig motvind. Men år 1838 såg man ännu svalor i Lnond den 24 Oktober, hvilket Gvardröjande lika sällan intraffar, som svalals tidiga återkomst,