— Åh! det kan ni vara lugn för; allt skall bli färdigt. Har fru grefvinnan sitt husfolk och sina ekipager med sig, när hon kommer? — Nej, hon och fröken Arthemise komma i postvagn ... En lakej och en kammarjungfru äro de enda tjenare hon har med sig. Fru grefvinnan ämnar visst inköpa nya vagnar och hästar här i staden. Hvad tjenstepersonalen sngår, kommer hon också att antaga sådan här; Ni skulle göra oss en stor tjenst, min bäste herr Durand, om ni ofördröjligen ville skaffa oss en kock, betjenter och kammarjungfrur. Jag skall laga att grefvinnan får veta att det är ni, som haft besvär med deras anskaffande; då blir hon tacksam och önskar naturligtvis bevisa er en återtjenst... — Ahl ja! utbrast Durand. Jag går genast på ögonblicket i författning om den saken... — Ja visst. — Det är väl ni, herr Rivat, som bestämmer hvar tyger och galoner skola tagas? — Ja, aldrig blandar sig fru grefvinnan i sådana saker. -— Om jag vågade rekommendera mig hos er; jag säljer dylika varor i parti och kan ansvara för deras godhet...: Och hvad priset angår, är jag billigare än någon annan. — Ahl! vi fråga aldrig efter hvad saker kosta, blott vi få hvad som är vackert och präktigt... — Således kan jag hoppas att ni tager de behöfliga varorna hos mig? — Ja, jag lofvar er att göra det. — Jag vet icke hur jag skall kunna tacka er nog,