En märkvärdig biljardspefare. I Köpenhamn uppehåller sig nu en fransk trollkarl, hr Nicolas, med en dotter lika skicklig som han och hvilken kallas den sköna Helena ). Herr Nicolas är ej blott taskspe lare, utan äfven biljardspelare. Härom berättas: Hans färdighet i konsten att handtera biljardbollar är riktigt underbar. Han tagert. ex. en svart hatt, sätter den midtpå biljarden och lägger en boll på något afstånd på båda sidor om den; då han nu stöter till den ena i riktning mot hatten, åstadkommer han hos denne en svag rörelse, hvilken Jlikväl är tillräckligt stark för att bollen kan gå under hatten och göra den andra bollen på andra sidan. Eller ock drager han ett kritstreck på det gröna klädet och stöter bollen mot det, men just vid strecket stannar bollen och gär dit den skall gå (naturligtvis genom en noggrann beräkning af förhållandet mellan stöt-hastigheten framät och den sjelfroterande, tillbakagående rörelse, i hvilken bollen sättes derigenom att den stötes undertill.) Eller ock lägger han den ena bollen på biljarden och den andra någonstädes på golfvet, stöter till den första så att den hoppar öfver biljardkanten och gör den andra bollen på golfvet. Stundom begagnar han ingen queue, utan lägger tre bollar i trekant på biljarden och sätter dem i rörelse i en förut bestämd riktning, utan att röra dem, åtminstone kan man icke upptäcka det. Eller ock spelar han genom att stöta med näsan. Han läggeren boll på en talrick och får den genom ett enda slag till att mycket hastigt snurra omkring — hur länge? jo, så länge åskådaren önskar, men utan att ) Det bör icke fördöljas att det också finns folk som kallar henne Den icke sköna Helena. IG