Dagens Nyheter – 26 april 1866, sida 3

Det nya undervisnings-systemet i i Frankrike. Frankrikes officiella tidning meddelar åtskilliga förordningar om den nya elementaroch realundervisningen i Frankrike, hvarjemte undervisningsministern Duruy utfärdat ett cirkulär rörande samma undervisning, som egentligen afser de barn, hvilka hvarken hafva den tid eller den förmögenhet, som fordras för att genomgå lycterna eller lärdomsskolorna. Ur detta cirkulär anföres: De nya specialskolorna skola inrättas så, att hvarje särskildt skolår bildar något afslutadt helt för sig. I det hela taget, skall den humanistiska undervisningen upptaga större tid under de första åren och realundervisningen derefter träda i dess ställe. Frihandsteckning, industriens skrifkonst, — som Duruy utirycker sig — skall reguliort upptaga 4 timmar i veckan under de första åren och 6 timmar under de sednare. Skolorna skola visserligen icke blifva verkstäder, men handen skall likväl redan här vänjas att föra hammaren, hyfveln och mejseln, likasom ögat skall utbildas genom teckning, örat genom musik och hela kroppen genom gymnastik. Från första till sista ögonblicket skall lärjungarnes uppmärksamhet beständigt fästas på lifvets reala förhållanden; de skola ända från början vänjas vid att aldrig skåda omkring sig, utan att se (ne jamais regarder sains voir), etce., kortligen: iakttagelseförmågan och urskillningskraften skola företrädesvis hos barnet utbildas, hvilket främst af allt gör mannen duglig att kunna sköta sig sjelfo. — Slutligen hänvisar undervisningsministern på den stora vigt, som undervisningsfrågan intager i nutidens statsoch folklif. Han yttrar: I den fredliga, men väldiga strid, som föres mellan de industri-idkande folken, tillhör priset icke den nation, som förfogar öfver de största armberna och kapitalerna, utan den, inom hvilken de arbetande klasserna besitta en högre grad af ordning, insigter och kunskaper. Vetenskapen fortsätter sina upptäckter och ställer nya, hjelpsamma krafter till industriens förfogande; industrien måste begagna sig af allt detta. Af detta skäl är också industriens framsteg nära förbundna med framåtskridandet i undervisningsväsendet, och derföre hafva alla frågor, hvilka hafva afseende härpå, en så hög betydelse, till och med för Frankrikes materiella välstånd. Skulle någon betvifla Vigten gen, så må han kasta sina blickar åt Schweiz, detta land af sjöar och berg, som naturen gjort så skönt, men beröfvat nästan alla vilkor för en industriel utveckling, ett land, så dyrbart för konstnären och skalden, men utan hamnar och farbara floder, utan kanaler och bergverk. Och likväl utgå från dessa ofruktbara klippor bvarje år produkter, hvilka äro mer än nog för betäckande af en import utaf öfver 200 millioner. Så är allt förändradt hos detta folk, som under en lång tid icke visste af något annat yrk6, än som soldater i fremmande krigshärar Men i Schweiz kan äfven den ringaste lagakarl läsa, och ingen lemnar skolan före sitt 15:de eller 16:de lefnadsår.