Dagens Nyheter – 26 april 1866, sida 2

ransakning vid rådhusrättens G:te afdelning. Den rånade sjömannen Nils Nilsson berättade att han och den för brottet tilltalade sjömannen Erland Nilsson, samma dag rånet skedde, i sällskap besökt flera krogar; men på aftonen, då de skulle gå hem till söder, hade Erland Nilsson ,id slussen gifvit sin kamrat ett slag på venstra ögat, så att den sistnämnde ögonblickligen afsvimmat. Då han en stund derefter kommit till sans, var Erland Nilsson borta och Nils N. fann att han fått ett större knifhugg öfver hjessan, så att blod öfversköljt hans ansigte. Derjemte hade han saknaten yllehalsduk, bvilken han haft om halsen, samt en skinnpung innehållande 5 rdr 50 öre och en snusdosa af messing. Han anmälde saken genast för polisen, hvilken sattes i rörelse för Erland Nilssons gripande. På den af ordföranden till den tilltalade framställda fråg., buruvida angifvelsen vore sann, svarade denne nej. Ordföranden: Inte det? Nå, men halsduken då, som du sålde till en lumphanalare, hvar fick du den ifrån? Den tilltalade: Jo si, när Nilsson och jag gick ifrån Fläsk-oset; (en krog i närheten af slussen) lånte han en riksdaler af mig, och sen gick vi till sjömanshuset, och der torfvade, jaz till honom för ögat så att han föll omkull i förstugan. Så tog jag ho.iom i halsen, så att halsduken gick af honom. Då tänkte jag, den ska jag ta som betalning för ettan, och så tog jag den och gick min väg. Inte har jag skurit honom, och inte har ja tagit några penningar ifrån honom heller. Ordföranden: Nå, men hvad har du lefvat utaf och hvar har du varit hela tiden innan polisen fick tag uti dig? Den tilltalade: Jo jag och ena annan sjöman tänkte att gå till Gefle för att få hyra, och så gick vi först till Norrtelje, men der vände vi om och gick åt Upsa ahå let i stället, men när Vi kom nära Upsala så ville mn kamr:t att vi skulle vända om och gå tillbaka till Stockholm, och det gjorde vi. Hela tiden ti gde vi oss mat då vi blef hungriga, för vi hade inte ett enda öre någondera. Ordföranden: Nå det vill då säga, att du är alldeles oskyldig till det här, som du är tilltalad för? Den tilltalade: Ja, hr lagman! det är inte någon sanning alls, mera än det som jag har erk nt. Ordföranden: Ja jag kan tro det; om man inte hade fått veta att du tagit och firsålt halsduken, hade du väl nekat för det andra också. Målet uppsköts, för flera upplysningars vinnande. Erland Nilsson återfördes i häktet.