Dagens Nyheter – 26 april 1866, sida 2

— Ja visst... emedan det förskaffar mig nöJet... äran... Den nykomne afbröt herr Durand, hvilken icke tycktes ha blifvit begåfvad med någon synnerlig lätthet att lägga sina ord. — Det är jag som bör tala om nöjet och äran att få göra bekantskap med er, sade han. Jag önskar endast att våningen passar, ty huset tyckes vara mycket trefligt samt väl inredt och underhållet . . . — Våningen passar, det tror jag mig kunna försäkra, återtog herr Durand med ett småleende af sjelfbelätenhet; den är präktig... Man finner icke maken i hela qvarteret... — Huru mänga rum? — Fjorton, min herre... Sängplatser för tolf personer sn — Huru högt upp? — Två trappor. Främlingen gjorde en betydelsefull grimas. (Forts.)