Dagens Nyheter – 23 april 1866, sida 1

Afventyraren. Roraan af förf. till .Jeun Vaubaron. (Forts. fr. föreg. AZ) Till sin stora förvåning igenkände han Philid. — Huru, min bror! utropade han, är du här? Och han röckte officern sin hand, hvilken denne icke ville mottaga. Alberic lade icke straxt märke till det besynnerliga i broderns uppförande. — Jag trodde du var i Saint: Germain, fortfor han. — Du misstager dig, såsom du ser. — Men hvilken slump har fört dig hit? — Det är icke slumpen som ledt mina — Ah! hvad säger du? — Jag väntar någon... — Här? — Ja. — Och hvem, om jag får fråga? — Dig. — Mig! utropade Alberie. Du har således någonting att siga mig? — Ja. — Och någonting riktigt hemlighetsfullt, kan jag förstå? — Ja. Alberic smålog. Han gissade att Philip, som var en slösare af värsta sorten, satt sig i större skuld hos någon kamrat eller förman vid regementet, och att han icke vågade yppa detta förhållande för