ell Ir OLIV Ylllav UPPIVLAllUc HUllOr PaLLad. Målet uppskjöts. bebor LERA a Utrikes-Nyheter. smsa LR Tyskland. Från Wirtemberg och Baden ha ingått förfrågningar till den frisinnade majoriteten af landtdagen i Wiesbaden, om den vore hugad att deltaga i en sammankomst af ombud från de sydvestra staterna i Tyskland, i ändamål att öfverlägga om den holsteinska frågans närvarande ställning. Vid ett möte mellan 30 af båda kamrarnes ledamöter beslöts enhälligt att härpå gifva ett nekande svar, men att i stället arbeta för inkallande af den allmänna tyska represeutantförsamlingen, i enlighet med beslutet af 22 augusti 1863. Preussen. Kölnertidningen berätter från hvad den anser fullt trovärdig källa att något fredsbrott mellan Preussen och Österrike numera icke är att befara. . De preussiska sändebuden i Paris och London skola förgäfves ha försökt öfvertyga båda ländernas utrikesministrar om Österrikes afsigt att störa freden. Under de fyra sista veckorna skall preussiska ministerpresidenten haft 50 a 60 ombud i norra delarne af Österrike, och några af dessa ha hemsändt ytterst öfverdrifna berättelser om hvad de hört och sett. En sådan agent kom nyligen till Oderberg, der han förstod att snart göra sig bekant med några österrikiska garnisonsofficerare. Då preussaren beständigt gjorde sig underrättad om militära anveläigenheter, ansågo österrikarne honom för en spion och beslöto att narra honom, och försågo honom dagligen med falska uppgifter, dem spionen troget inberättade till Berlin. Efter någon tid underrättade officerarne sina förmän om saken och blefvo mycket förundrade öfver att deras skämt blef illa upptaget och inbringade dem en allvarsam skrapa. I ett bref från Wien a fö-es tvärt emot en tidigare uppgift att den hiktide preussiska grefven Waldersee innehaft tre jass, hvardera på olika namn, men intetdera lydande på hans eget. Frankrike. Senaten har åter visat ett märkligt prof på sin ultrakonservatism. Senatorn DegouveDenunquet hade ingilvit en petition om ändring i konstitutionen beträffande petitionsrätten derhän, att denna rätt, som nu är senaten ensam förbehållen, skulle utsträckas äfven till lagstiftande kåren. En mängd senatorer yrkade, att petitionen skulle läggas till handlingarne. Generalprokuratorn Delangle ville, att den af Lagutronniere uppsatta berättelsen om petitionen icke skulle få uppläsas. Genom Roulands, Royers, senatspresidenten Troplongs och ITagutronnieres vältalighet genomdrefs dock beslutet om berättelsens uppläsning, men knappt var detta gjordt, förrän den s. k. föregående frågam (question prealable) åter påyrkades med exempellös häftighet och blef besluten af en stor majoritet, det vill med andra ord säga, att petitionen lades till handlingarne. Italien. Inom den militära verlden råder diflig verksamhet, och man kan antaga att i händelse af behof alla förberedelser äro gjorda för att på några dagar kunna framskjuta betydliga truppmassor mot österrikiska grängen. Cialdini skulle i sådant fall öfvertaga högsta befälet. geten Telegrafnyheter. Jassy Moldau) den 16 april. Här har gjorts ett försök att störta den be stående provisoriska styrelsen. 200 ryska undersåter deltogo deri. De upproriska skottvexlade med trupperna, men de sistnämnda fingo öfverhand. Erkebiskopen stod i spetsen för uppresningen; han är häktad. De öfriga ledarne flydde öfver gränsen in på ryskt område. Ingnet är återstäldt. Båda Donaufurstendömena röstade enhälligt på prins af Hohenzollern till: furste. Hamburg den 17 april. Frankfurt den 15 april I en folkförsamling af 12,000 personer förklarades de tyska stormakternas egenmäktiga förfogande öfver hertigdömena vara en kränkning af tyska folkrätten. Itt tyskt parlaments sammankallande önskades för genomförandet af en förbundsreform, hvilken icke borde föreslås af en regering, som missaktar sitt eqet folks rättigheter. Petersburg den 16. Då kejsaren efter slutad promenad i sommarträdgården kl. 4 eftermiddayen skulle stija upp i sin vagn, afsköt en obekant person en pistol mot honom. Kejsaren blef icke sårad. Gerningsmannen häktades. London. LI parlamentet har en interpellation blifvit gjord i fråga om ett förmodadt förbund mellan Preussen och Italien.