tesland kunna erhållas deruppe. I tidernas längd blir den väl också utdikad. Myrutdikningar hafva helt nyligen tagit sin början i dessa aflägsna trakter. Troligen skulle ännu många är ba förgätt innan något blifvit gjort i denna för Norrlauds kulturutveckling så vigtiga fråga, om ej Rikets Ständer vid sista riksdagen tagit saken om händer och beviljat statsbidrag för myrodlingar. Oaktadt den på många ställen märkvärdigt bördiga jorden i södra Angermanland finnes ingen säkerhet för misstår, så länge de otaliga myrorna existera. Tåsjöberget eger äfven en koppargrufva. En inmutare har nyligen sökt bilda bolag för dess bearbetande, men rönt föga intresse. Akademi-adjunkten Fristedt har uti sin afhandling om södra Ångermanlands växtgeografi uppgifvit de rariteter inom botanikens område, som finnas å berget. Herr F—s uppgift att Tåsjöberget endast är !2 mil långt är oegentlig. Troligen menar hr PF. då sjelfva bergsplatån, som är !4 mil bred och ?4 mil lång, men bergssträckningen är, såsom förr är sagdt, flera mil lång. På berget finnas flera källor af utmärkt beskaffenhet. Den, som ej smakat hå vattnet ifrån de källådror, som uppspringa på fjellen, kan ej göra sig en föreställning om dess förträfflighet. — Det täflar i klarhet med kristallen och är kallt som nysmält is. Man kan ej tänka sig någon behagligare läskedryck efter en ansträngande promenad uppföre berget. På Tåsjöberget hafva nedanföre liggande byar sina fäbodar. Åt hvilket håll man än vänder sin kosa, kan man nästan vara säker att påträffa en liten anspråkslös hydda. Qväll och morgon träffar man der en rödblommig bondflicka, som med ett Gud signe mottager en resande. Hennes första fråga är vanligen: får det Jof att vara en gång dricka? Ton framräcker då ett rent och fint träkärl, tråg kalladt, fyldt med oskummad mjölk. Denna förplägning kostar intet, Såväl inne i boningsstugan, som i mjölkboden är allt fint och putsadt. På dagen äro dessa skogsnympher ute i villande skogen med kreaturen, Man hör då deras af echot mångdubblade valltoner. Ljudet af dessa naturfriska röster klingar behagligt i den annars tysta och öde skogen. Jag såg flera ganska vackra ansigten i dessa fäbodar. Ovana att se fremlingar blifva de ibland r dda, då någon obekant närmar sig. Jag kom således till en af tvenne bredvid bvarandra belägna fäbodar och ser en flicka uppkrupen på taket, ropande Lena. Hennes kor stodo omkring stugan, färdiga till sin dagspromenad. Då flickan upptäckte mig, försvann hon plötsligt, utan att jag kunde upptäcka på hvad sätt. Straxt derpå ser jag henne utom inhägnaden på väg ifrån sin — bod. Jag lyckas öfvertala henne att vända tillbaka. Hon hade krupit ner genom den öppning å taket der röken utsläppes, — ty på många ställen finnas inga skorstenar — och på detta sätt ämnat smyga sig undan den fremmande karlen. Lena hette hennes kamrat och hon hade uppstigit på taket för att göra vi sig hörd af henne. Till Rönnberget — det högsta stället å Tåsjöberget — fick jag en språksam pojke till vägvisare. Ni, sade Jag till honom, ni fick nog bra litet mat i vintras? Nog hade vi maten, svarade gossen. Men i tidningarne stod det, att i anledning af missväxten många ihjelhungrade i Tisjö. Jemmerligen, svarade gossen, det är ej sant, ty inte annat jag mins, fick vi nog maten i vintras liksom annars. Hvad som troligen i fråga om Tåsjöberget är för de festa obekant, är att Tåsjöberget är Ångermanlands Avasaxa, att midsommarnattssolen der liksom vid Åvasaxa aldrig går under horizonten, Icke bergets höjd, ty mänga fjell äro betydligt högre, utan dess fria läge är orsaken till att solen så långt i söder kan synas hela natten. Då det troligen om ett år eller par är landsräg ända fram till Tåsjö, blir resan dit betydligt lättare. Behagligare änd en linga, tröttande och enformiga resan till Avasaxa blir den i alla fall. En sak förtjenar ytterligare att tagas i betraktande. På Avasaxa är luften oftast mulen och molndiger. Många göra den långa resan utan att nå silt ändamål. Avasaxa erbjuder intet annat för den nyfikna blicken än sin midsommarnattssol. Till midsommårstiden är luften merendels alltid ren och klar å Tåsjöberget; skulle ett olycksöde hafva förmörkat horizonten för den resande midsommarturisten, så finnes ändock sjelfva berget qvar med dess egendomligheter och en bland de herrligaste utsigter vår höga nord kan framvisa. Lägger man dertill den vackra väg uppföre Angermanelfven som turisten hela tiden har bredvid sig, så blir en midsommarresa till Tåsjö bra mycket behagligare. Säkert är att den blir mindre dyr. Tåsjöberget och dess sluttning, ett paradis under sommaren, är mindre behagligt vintertiden. I de vid bergsfoten liggande byarne är nästan ständigt yrväder. Då berget ligger så Öppet så spela vindarne fritt uppe på berget. Den der hopade djupa snön sättes då i rörelse anh faller nar I huarna undar heromat D)atta me osm AA hes