Dagens Nyheter – 16 april 1866, sida 1

Äfventyraren. Roman af förf. till Jean Vaubarom. (Forts. fr. föreg. AZ) Esmeralda öppnade flera jerndörrar, som ledde till angränsande rum. I ett af dessa sågos en mängd gamla tortyrinstrumenter, Yostiga kedjor och halsjern. I ett annat voro alla de förfärdigade guldmynten förvarade i stora tunnor, fyllda ända till bräddarne. En dörr ådrog sig isynnerhet Rolfs uppmärksamhet. När den uppläts, varseblef han på ungefär tjugu stegs afstånd ett högt jerngaller som nådde från golfvet ända upp till taket. Mellan gallerstängerna framstucko mynningerne af tvenne mindre kanoner, som lågo på hvarsin lavett. — Hvad! ha ni artilleri här också? frågade Roll. Jag vet sannerligen inte hvad nytta ni kunna ha af kanoner nere i dessa hålor. — Ja, de göra icke heller något gagn, svarade Esmeralda; men man har måst vara betänkt på alla händelser, äfven de osannolikaste ... — Nå, låt höra, hvilka äro dessa osannolika händelser? — Antag till exempel att polischefen skulle få ögonen öppna; antag att denne värde embetsmans skickligaste spårhundar vädrade upp oss; antag att en skara poliskonstaplar och soldater anlände till slottet La Baume; antag att