— Jag abdikerar, ätertog Psmeralda, och lemnar min makt i chevalier Rolf af Tremblayes händer. Helsen honom nu såsom min efterträdare och bevisen honom hädanefter samma hörsamhet, trohet och tillgifvenhet, som i så rikt mått kommit mig till del. Hon tystnade. — Lefve chevaliern af Tremblaye! ropade alla de närvarande med en mun. Lefve falskmyntarnes nye höfding! i Vår hjelte trädde nu fram och yttrade: — Mine herrar! I hafven antagit mig till eder styresman, innan J ännu lärt känna mig. Detta bevisar att J hysen ett oinskränkt förtroende för det unga fruntimmer, som hittills stått i spetsen för samfundet och som utsett mig till sin efterträdare, Det skall blifva mitt allvarliga bemödande att söka göra mig värdig den stora ära som i dag vederfarits mig, och: jag lofvar att icke försumma något medel till: befrämjande af detta aktningsvärda samfunds sanna bästa. Falskmyntarne bugade sig härpå för Rolf och: ropade ånyo: — TLIefve cehevaliern af Tremblaye! Härmed slutades den högtidliga akten. Rolf var nu konung öfver det Förtrollade slottets: hemlighetsfulla invånare och alla de skatter: som gömdes inom dess murar stodo till hans; disposition. Esmeralda gaf tecken åt en gosse som bisfann sig i hennes närhet. Denne tände gensst en fackla och beredde sig till att följa de unga tu på den utflykt de straxt derefter företoge 2enom de underjordiska hålorna. (Forts.