Dagens Nyheter – 13 april 1866, sida 2

Utrikes-Nyheter. Proussen. Preussiska kabinettets svar på den österrikiska noten at den 31 mars innehåller: Iarhågorna för en rubbning af freden hafva sitt ursprung uteslutande i det faktum, att Osterrike, utan begriplig anledning, sedan den 13 sistl. månad börjat på ett hotande sätt framskjuta betydliga truppmassor mot preussiska grånse Något slags förklaring öfver motiven till detta fi ånande förfarande har kejserliga regeringen icke gifvit, ty påståendet art folkets våld mot judarne gjort dessa rustningar nödiga motsäges af dessas omfång, liksom också af lokalen för uppställningen af de hopade förstärkningarna vid Sachsens och Preussens gränser. der judarnes säkerhet aldrig varit hot-d. Hade Österrike liksom Preussen ansett sig hotadt, så hade man väl enligt de i grefve Kurolyis note uttalade åsigter så mycket säkrare kunnat vänta, att kabinettet i Wien skulle hafva i öfverer melse med förbundsaktens 11:te artikel fö det angitvit de såsom hotande ansedda fakta, eller åtminstone bragt dem till kungliga regeringens kännedom. Icke desto mindre sakna vi ännuidag hvarje f att rättfärdiga den som defensiv uppgifna karakteren af de österrikiska rustningarna genom att uppzgifva något tecken till en fara, mot hvilken försvaret vore atsedt. Den hemlighet, hvarmed Österrikes rustningar omgåfvos, och bemödandet att låta deras för kungliga regeringen välbekanta omfång synas ringare än det är, hafva icke kunnat annat än förstärka det i och för sig sjetr naturliga intrycket, att de sedan tvenne veckor dagligen ökade kejserliga trupperna vid Österrikes norra gräns voro bestämda till ett offensivt fiendtligt företag mot Preussen. Likväl har kungliga regeringen uvder fjorton dagars tid, ända till den 28 sistl. månad, dröjt med anordnandet af försvarsåtgärder, emedan konungen, undertecknads allern. herre, förutsåg, att hopandet af mot hvarandra stående stridskrafter skulle allvarsammare hota freden, än hittills genom diplomatisk skriftvexling kunnat ske. C St när, i följd af de österrikiska ws antal och ställning vid Böhmens gräns a landsde ikerhet hotade att blifva beroende ar österrikiska kabinettets beslut, anordnade H. M:t itgärder till landets beskydd och lade på samma gång märke till, att det var den kejserliga regeringen, som at hittills oförklarade hovekel egrunder genonr militäriskt het mot preussiska gränsen skapade ett tillstånd af spåumng, till hviken dittills i Iuropas politik och samfärdsel icke något tecken hade visat sig och för hvilken den kungliga regeringen måste helt och hålet frisäga sig från allt ansvar. Hade den kejserliga regeringen verkligen icke för afsivt att angripa Pre a förmår den kungliga r n ) inse, ör Österrike vidtog dessa kr a åtvärder. som undertecknad bestämdt tillbakavisar den all srund saknande misstanken, att Preussen ämnat störa freden uvder sakernas hittillsvarande tillstånd, så är han ätven befalld formligen förklara för hr srefve von Mensdorff. att ingenting är från HH. konungens afsigter mera fjerran. än ett anfalls mot Österri