avta sattet att koka kaffe, Den utmärkte kemisten professor Liebig skrifver härom: Såsom bästa metod har jag antagit följande, hvilken är en förening af både urlakning och kokning. De vanliga qvantiteterna både af kaffe och vatten tagas. Ett skålpund räcker till 48 vanliga koppar. Kaffet males strax före begagnandet. Med trefjerdedelar af den qvantitet man vill använda kokas vattnet tio eller femton minuter. Den återstående fjerdedelen ilägges då och kärlet tages af elden, öfvertäckes samt får stå i fem eller sex minuter. Då kaffe-pulvret vill sjunka till botten, omröres det. Grumset afsätter sig vid botten och det afhällda kaffet är färdigt att drickas. Vill man hafva grumlet ännu bättre afskildt, kan katfet hällas genom en linnelapp; men i allmänhet är detta ej nödvändigt och till och med skadligt för dryckens arom. Den första kokningen gifver styrka, den andra arom åt kaffet. Vattnet kan icke upptaga mer än fjerdedelen af kaffets aromatiska beståndsdelar. Då drycken sålunda blifvit färdig. har den en brunsvart färg, är ogenomskinlig, nästan lik chokolad, utspädd med vatten, och denna kaffets bristande klarhet kommer ej af något grummel, utan af ett särskildt fett. snarlikt smör, af hvilket bönorna innehålla omkring 12 procent och hvilket till en del förstöres, om bönorna brännas för hårdt. Vid de andra kaffekokningsmetoderna qvarstannar mer än hälften af bönornas värderika delar i sumpen och går förlorad. Att döma opartiskt om mitt kaffe, så kan dess smak icke jemföras med vanligt, men riktigare sagdt måste dess goda verkan på hela organismen tagas i betraktande. Rätt många, som ansågo ett starkt kaffe böra hafva en mörk eller svart färg, trodde mitt vara tunnt och svagt; men de blefvo genast mer gynnsamt stämda för detsamma, då jag gaf det en mörkare färg medelst brändt socker eller något annat färgämne. Den verkliga kaffesmaken är så föga känd af de flesta personer, att mången, som dricker mitt kaffe för första gången, tviflar på dess godhet, emedan det smakar af bönorna. Kaffe, som icke har bönans arom, är ej kaffe utan en konstgjord dryck, hvilken kan ersättas med en mängd surrogater efter behag. . Deraf kommer det, att om dekokt på bränd cichoria, råg m. m. blandas med ganska litet kaffe, få personer finna någon skillnad mellan denna Iryck och verkligt kaffe. Detta är väl hufvudorsaken till sådana surrogaters vidsträckta utbrelande. En svart mixtur, luktande och smakande wf någon eterisk olja, anse folk i allmänhet vara kaffe. För the finnes ej något surrogat, emedan var och en känner dess verkliga lukt och smak.