Article Image
I Svea Hofrätt och Stenby Aktie. bolag, Itt af de märkvärdigaste utslag den nya uppsättningen i Svea hofrätt utfärdat är onekligen det som rör grefve IH. Taubes aktieföretag. Det synes tydligt att divistonen riktigt letat efter skäl, då den ej mäktat hitta på några andra än de som väckt löje hos alla verkliga Jurister. Man. behöfver för öfrigt minsann ieke vara jurist för att finna hofrättens argumentatiouer ohållbara. . Hofrätten grundar sitt utslag på att grefve Taube skulle, om han finge sälja aktier i Stenby egendom efter den af honom uppgjorda planen, få en oskälig viust. Här kan man med fog fråga det klyftiga hufvud som fann på denna motivering: huru vet han det? Aktierna äro 60,000, hvardera å 15 rdr. Tänk om nu grefven icke skulle fått sälja mer än 10,000 eller ett ännu mindre antal, hvilket man mycket lätt kunnat förmoda, — huru skulle det då gått med vinsten för honom? Och hvad är det för en oskälig förlust för aktie-egarne som hofrätten talar om? Hofrätten yttrar att denna förlust skulle bestå i saknad af ränta å de aktier, som icke få förmånsrätter vid den successiva utgallringen, utan blifva helt enkelt till hela kapitalet återbetalda. Men denna ränteförlust är endast 75 öre pr år, från det års början nemligen som räknas från den dag aktien köpes. Detta är nu den oskäliga förlusten. Men om hofrätten hade förstått att litet djupare tänka eig in I saken, så skulle den funnit att en person, som betalar 15 rdr för en aktie, å hvilken utdelningen kan blifva sådan att han derpå bekommer flera tusen, ja möjligen ända till 200,000 riksdaler, har egenom utsigten till nägot sådant, som kan inträffa, fått en fördel som torde kunna anses uppväga risken att förlora — 75 öre pr är i ränta; ty de utlagda 15 riksdalerna återtfås alltid, enligt planen. Men det tillkommer alldeles icke hofrätten eller någon annan rätt att genom probabilitetskalkyler söka beräkna huru stor vinst eller förlust aktie-egarne i ett bolag kunna blitva utsatta för. Det tillkommer rätten endast att afgöra om bolaget hör eller icke hör till den kategori af affärer som äro i lag förbjudna, i händelse sådant af vederbörande sättes i fråga, såsom fallet är med Stenby aktie-bolag, der stadsiiskalen i Stockholm Silfversparre stämt egaren af Stenby, grefve Taube, till härvarande polisdomstol under förmenande att grefvens aktieföretag skulle kunna rubriceras som ett i lagen icke tillåtet lotteri. Polisdomstolen fann, på ganska riktiga skäl, åtalet mot grefve T. vara obefogadt. Svea hofrätt åter ansåg, på förenämnda prekära grunder, Stenby aktiebolag för lotteri, Vi få nu se huru högsta domstolen kommer att bedöma saken. Åtminstone skola icke der kunna göras gällande de sido-inflytanden, som, efter hvad man och man emellan berättas, lära föranledt Svea hofrätts slutliga utslag, hvilket öfverraskat mänga som före justeringen trott sig hafva skäl att vänta en helt annan utgång. Det komiska i saken är att just under det hofrätten med stora ord förklarat Stenby aktiebolag vara lotteri, man nu midt för denna höga rätts ögon i, Stockholm käckt bjuder ut lottsedlar, så ställda att de icke kunna på något sätt förbjudas, äfven om de unge männen i Svea hofrätt skulle anstränga allt sitt geni för att försöka det. Man vet n2mligen att på det stora tillåtna statslotteriet utlottas s. k. jernvägsobligationer å 10 preussiska thaler eller mellan 27 och 28 rdr rmt. För att nu bereda tillfälle åt mindre bemedlade — de der arbetarne, som man på vissa håll, när det så passar sig, visar sig så mån om — att kunna också spela på statslotteriet, alldeles som på det fordna kungl. svenska Numm:r-otteriet, ha några industriösa kollektörer, Mttat på att publikt sälja för 1 rdr 50 öre s. k. promesser eller förköps-qvitton, medelst hvilka kunna erhållas de vinster i statslotteriet som på motsvarande verkliga jernvägsobligationer möjligen utfalla. Vinner man, så erlägger man nemligen hvad som med afdrag af 1 rdr 50 öre felas i 10 thalers-obligationen efter hög, af kollektören sjelf åsatt kurs (29 rdr sv.) Vinner inte nummern, så kan man komma från affären genom att förlora hela krpitalet. Detta kapital blir

11 april 1866, sida 2

Thumbnail