Hvarj ehanda Nyheter. Amerikansk ihärdighet och sjelfuppoffring. Joseph Rheaume lemnade i slutet af januari månad sin faders hus vid S.t Charles-sjön i Kanada jemte två andre män, för att begifva sig till en annan sjö, nio svenska mil derifrån, hvarest de skulle fiska. På vägen dit upphunnos de den 3 februari af en man vid namn Gamache, hvilken kom från Quebec i samma afsigt. Rheaume begaf sig å väg ensam före de andra utefter en ström som han trodde skulle leda till en hittills okänd sjö; Dagen derefter, den 4 febr:, följde de öfriga hans spår. När de hunnit ett par mil, märkte de att han helt och hållet öfvergifvit den riktning, hvari han först gått och liksom vändt om fastän på en krokväg. De antogo att han icke ämnade öfvergifva sin plan och förena sig med dem förrän han hunnit sitt mål; och de voro icke bekymrade för honom. Men då efter flera dagars förlopp Rheaume ännu icke inställde sig på en öfverenskommen mötesplats, gick Gamache ensam ut att söka honom efter de ofvan omtalta spåren: När Gamache kommit en half svensk mil bortom det ställe, der de förra gången öfvergåfvo att följa efter Rheaume, slutade fotspåren plötsligt vid ett ställe der det var tydligt att Rheaume måste ha råkat ut på en snömassa, hängande utöfver strömmen och att denna snömassa rasat ned och dragit Rheaume med sig så att han fallit i strömmen; Gamache fällde ett träd och lade det på stället för att kunna känna igen det, samt återvände till sina kamrater för att underrätta dem om hvad han trodde hafva händt Rheaume. Alla tre begåfvo sig nu dit för att söka efter liket och funno detta slutligen under vattnet, med ena foten insnärjd i grenarne af ett träd, som hängde ut öfver strömmen. De drogo liket upp på stranden och begrafde det i snön, samt återvände derefter till Rheaumes hemort. Dennes slägtingar tiggde och bådo dem att hemta liket, så att det måtte få en riktig kristlig begrafning. Gamache åtog sig detta värf och begaf sig för tredje gången ensam åstad den långa vägen genom de ödsliga skogarne, uppgräfde kamratens lik, lade det på en af de lätta indianska slädarne och drog det öfver höjder och dalar till hemmet. Det räknades då ut att han hade inalles vandrat 30 mil i djup snö, för att rädda sin kamrat eller åtminstone skaffa dennes slägtingar den hugnad de önskat. Afslagen bjudning. Court Journal berättar att kejsar Napoleon tillskickat skattkammarkanslern hr Gladstone en artig bjudning att med fru och dotter göra ett längre besök i Compicgne. Inbjudningen blef aktningsfullt afslagen af hr Gladstone, icke emedan han ej visste uppskatta äran deraf, men emedan denna vistelse skulle kosta den engelske ministern lika mycket som hans inkomster under ett år utgöra.