Alla fyra stånden hade plenum i lördags förmiddag; adeln äfven på eftermiddagen. Vi lemna här en redogörelse för hvilka beslut som fattades öfver de handlagda ärendena: SKJUTSNINGSBESVÄRETS ORDNANDE. I afseende derå har statsoch ekonomiutskottet. tillstyrkt ständerna att anhålla, det regeringen måtte låta på alla skjutsställen i riket inrätta entreprenader, med rätt för entreprenören att i skjutslega uppbära högst 1: 50 istad och 1: 20 på landet; att der entreprenade icke kunna erhållas till nämnde pris, skjutslagen må af statsmedel få ersättning för hvad de till skjutsens bestridande nödgas utgifva, samt att rikets ständer sådana ersättningar ställa till K. M:ts disposition 125,000 rdr årligen. Detta förslag har förevarit hos presteoch borgarstånden :samt blifvit på båda hållen godkändt. — Bondeståndet har deremot förut återremitterat förslaget, yrkande att staten må öfvertaga skjutsningsbestyret. UTVIDGADE RÄTTIGHETER FÖR t QVINNAN. Besvärsoch ekonomiutskottets sammanjemknings förslag — att rikets ständer anse anställping i tjenster och befattningar, hvartill qvinna kan pröfvas lämplig och hvarifrån hon ej genom grundlag eller civillag är utestängd, hädanefter böra henne tillkomma, när bon visar sig dertill ega erforderliga kunskaper och skicklighet, samt att derföre tillfälle bör beredas qvinna att aflägga de för sådan anställning föreskrifna kunskapsprof — antogs af bondeståndet, men afslogs af presterna, emedan det ansågs gå ännu längre än utskottets förra förslag: JERNBANAN GENOM WERMLAND. Bondeståndets inbjudning i afseende på nordvestra stambanans sträckning samt anslag till densamma, för2var i lördags hos borgareståndet och blef, efter en temligen liflig debatt såväl om sjelfva inbjudningen, som huruvida man med stöd af grundlagen egde rätt att samma inbjudning bifalla, lagd till handlingarne, sedan talmannen förklarat sig ej kunna framställa proposition på bifall och ståndet med 28 röster mot 21 gillat denna åsigt. OM TJENSTER I RIKSBANKEN. Bankoutskottet hade föreslagit rättighet för fullmäktige att till ordinarie tjenster utnämna väl vitsordade och skickliga personer, som icke förut tjenstgjort i banken, och detta egentligen med afseende å besättande af tjensterna inom fullmäktiges egen expedition, hvartill svårighet yppat sig att finna lämplig person inom verket. Detta förslag har förevarit hos presteoch bondestånden, hvilka båda dertill gifvit sitt samtycke, det förra dock först efter votering. Utskottets hemställan om rättighet för fullmäktige att till tjenstemän i banken antaga personer, som icke aflagt afgångsexamen vid elementarläroverk, men på annat sätt ådagalagt motsvarande kunskaper, antogs äfven af bondeståndet, men blef deremot hos presteståndet afslagen. j DEN NYA RIDDARHUS-ORDNINGEN. Förslaget till den nya riddarhus-ordning, på hvilken ståndet måst vara betänkt med anledning af dess nu iråkade förändrade förhållanden, såsom frih. R. Cederström -yttrade, företogs i lördags till behandling hos ridderskapet och adeln. Ståndet beslöt dervid efter en liflig debatt. och votering att ur förslaget borttaga stadgandet om introduktionsafgiftens höjande, emedan man eljest befarade att konungen kunde neka sin sanktion på riddarhusordningen. Några talare ansågo det icke vara skäl att nu stadga en förhöjd afgift, då efter förlusten af de politiska rättigheterna adelskapets värde ingalunda kunde anses förökadt. Andra yttrade den åsigt, att, då adelskap icke längre gåfve en röst i landets angelägenheter, man numera icke komme att låta adla sig af någon annan bevekelsegrund än af fåfänga, och att fåfängan gerna kunde beskattas. De flesta förordade förhöjningen helt enkelt derföre, att penningviärdet nu så högst betydligt minskats emot hvad som var förhållandet 1815, då de nu bestämda afgifterna fastställdes. Andra åter togo saken helt affärsmessigt, och menade att man nu blott hade att tillse, att afgiften komme att utgöra så stort belopp, som motsvarade de förmåner i pensionsrätt m. m., som adelskapet kunde medföra. — Resultatet blef emellertid det ofvan nämnda. Lördagens aftonplenuim. I lördags afton fortsattes hos ridderskapet och adeln förhandlingarne rörande den föreslagna nya riddarhus-ordningen. Punkterna 6—9 medhunnos och blefvo i hufvudsaken fastställda. Dock beslöts, att adelns sammånkomster hädanefter skola benämnas adelsmöten och delas i lagtima och urtima, de förra sammanträdande hvart tredje år, de sednare när konungen eller riddarhusdirektionen dem påkalla. Grunderna för. adelns representationsrätt bestämdes skola 2 se. AL