Dagens Nyheter – 9 april 1866, sida 1

long eller snarare en budoar, hvars väggar voro beklädda med blå atlas. I eldstaden sprakade en liflig braga och rummet var upplyst af talrika ljus. Midt på golf vet stod ett litet bord hvarå några lättare anrättningar voro framdukade. Man såg der kallt kött, frukter och konfityrer. — Franska och spanska viner blixtrade i karaffiner af Venetianskt glas. På hvar sin sida om eldstaden hade tvänne mjuka och beqväma hvilsoffor sin plats. Dessa tycktes inbjuda lika mycket till hvila som ett trefligt samspråk. Med ett enda ögonkast hade Rolf uppfattat alla dessa och ännu flera detaljer. Ilan drog deraf den slutsatsen att han befann sig hos en mycket rik dam eller en mycket rik mans älskarinna. Men Rolf kände nögst få fruntimmer bland sin tids demi-monde och icke en enda verkligt förnäm dam. Också var det houom alldeles omöjligt att utfundera hvem hans värdinna var. Han upprepade derföre sin fråga: — Hvem är ni?.... Säg mig då, hvem pi är? Den okända förde handen till sin mask; men i stället för att taga denna från ansigtet, kustade hon sig på knä för Rolf. Hvad gör ui? stammade den sednare under bemödandet att resa henne upp. Min fru, i himlens namn — Sviär, afbröt honom den unga qvinnan, svär att ni icke visar mig hvarken förakt eller yrede, när ni blifvit varse mitt anvigte... Svär att ni skall höra ända till slut bvad jag eng säga cr. — Kan ni tvifla derpå?