Dagens Nyheter – 7 april 1866, sida 1

Äfventyraren. Roman af förf. till ,Jean Vaubaromn. (Forts. fr. föreg. AF) IV. Maskeradbalen. Rolf Tremblaye blef mycket förändrad efter den fasaväckande tilldragelsevi. skildrat i det föregående kapitlet. Han ledsnade vid lifvet och aftynade efterhand allt mer och mer. Såsom vi minnas, tänkte han en gång, kort efter sin ankomst till Paris, göra al med sig sjelf. Samma tauke Saknade hos honom nu; men innan hau för alltid skiljdes från denna verlden, ville han tillfredsställa den passion, som starkast rasat i hans Imre, och som han endast genom den största ansträngning förmått bemästra, nemligen spelpassionen. Han ville icke winna; helst såg han att han förlorade allt hvad Ihan egde. Då han inlät sig i spel, var det endast för att framkalla denna själsspänning, denna sstarka sinnesrörelse, som åtföljer spelet och som man i allmänhet anser för en pina istället för en njutning. Lika eerbörd som Rolfs tur var då han någon tid förut eppträdde på spelhuset, Jöka beständig var nu hans eter, Han tappade oupphörligt och var mycket belåten dermed. Sant hade han förlorat alla sina pengar. Han c Wde då sitt dyrbara möblemang, sina tafor, si un hästar, sind juveler och till sist största delen al sia garderob. Alla betjenter med undantag att Takob blefvo afskedade. Rolf hyrde ett möl seradt num i tredje våningen af ett hus vid Ricl wlougatar och flyttade dit med sin trotje