! De arma offren uppgäåfvo hbjertslitande nödrop och gjorde en öfvermeneklig anstringning alt resa sig upp. Men jeruhävder bölla deras knän fastuaglade vid golfvet — Hudiangningen fortfor, till dess att de olyckliga menniskorna förlorat sansen. — Nog! kommenderade Ro. F, d. sergeauten, som fann detta slags skådespel mycket roande, tvekte alt Rol Ideles för tidigt gilvit order att sluta leken. Ovkså dristade han yttra: — Vid min gnuitarr och sabel! det skulis vara rätt trefligt att få piska lagkarlarne Också, medan vi äro i farten, — Onuödigt, svarade Rol under det alt de tre männen utstöte ljudeliga ångestrop, för dem har jag någonting aunal.-Och han vände sig till cu betjeut och hefallde honom sätta frim tre buteljer KONjar på bordet. Detta var snart gjordt, tv i ew al de stora skåpen, som hade siu plate i matsalen, funnos allehanda dryckesvaror förvarade, — Tag nu hit de tre största bigare, som finnas i slottet, bjöd Rolf, Betjeuten Ndde, kolt fyllde bägarne, sf hvilka hvar och en rvvule lika mycket som eu hel butelj. Derpå sade han i högtidlig ou ät advokaterna: — Träden fram, mina käre vänner, och dricken rättvisans skåll — Af allt vårt hjerta, eemmålde deså titt talade. Rolf återtog: -— Men Bifven akt på mina goda vänner: NI mast ömma era bj d jag un osi