ere ter ET See a benklader m. m. och det genast! bjöd segraren pekande på grefven och baronen. Juom en handvändning voro de två artvingarne afklädda och stodo nu midt på goltvet mållösa af förskräckelse och skälfvaude 1 alla k.der. — Fall på knä! befallde Rolf och kastade en hotande blick på sina båda offer. Grefven och baronen lydde, — Nu skola två man träda fram och fi hålla deesa herrar 1 samma ställning, me de fra betjenterna piska dem med värjslidorna. — Ah! ypperligt! ... ypperligt! ropade Ta Roae, g0m nu först förstod sin tillfälliga chefs mening. Jag skulle icke ba kunnat hitta på bättre sjell! Vid min guitarr cch min sabel! Den inta var verkligt sulllik... — Jag skall nu räkua till tre, fortfor Rol. När jag uttalat ordet: tre! skola betjeuterna, alla fyra på en gäng, slå till, och sedan fortsätta i takt. ... Om någon af dem uraktlåter att göra sin skyldighet, kommer hans egen rygg aut få formera närmare bekantskap med slidorna. Alla närvarande, med nndantag af de två arfvingarne och de tre advokaterna, utbrusto i skralt. — Ru! ropade RoW. Betjenterug koöto händerna fastare om slidorna. — Trå! Betjenterua Iftade armarne högt upp i vädret. — Tre! Pe fyra slidorua slogos på en gång och med förfärlig styrka mot grevens och baronucus ryg